Tuff väg framåt för Löfven

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2012-08-27

På pappret har Stefan Löfven medvind.

Men han står inför en rad utmaningar. Är han tillräckligt snabb i vändningarna?

Enligt Sifos senaste opinions­mätning stöds de tre rödgröna par­tierna av 50,5 procent jämfört med alliansens 42,7. Trots ett ras på 4,5 procentenheter sedan förra mätningen, i juni, ligger Socialdemokraterna högt över sitt valresultat från 2010.

Det går alltså bra för Stefan Löfven, åtminstone i teorin. I verkligheten står han ­inför en rad utmaningar.

Seriös i överkant?Att ­Löfven går in för sitt jobb med stort allvar betvivlar ingen. I går, i sitt första sommartal, hade han chansen att slå världen med häpnad.

Men det gjorde han ­inte. Han sade att han vill avskaffa arbets­givarnas andra sjuk­lönevecka. De ska slippa ­betala för ­anställda som är sjuka från dag åtta till och med 14. I stället ska skatte­betalarna stå för notan, 1,5 miljarder kronor.

Ingen betvivlar att detta är viktigt. Få ifrågasätter att sjuk­lönen, som infördes för att arbetsgivarna skulle ta större ansvar för sina anställdas ­hälsa, kostar företagen mycket. Men är det kul och inspirerande? Nej.

Väljarna förväntar sig att stats­ministerkandidater tar ansvar för landet. Att Löfven vill göra det är ­uppenbart. Men är han seriös i överkant? Kanske.

Ensidig, eller tydlig? Som partiledare har Stefan Löfven fokuserat på jobb, konkurrenskraft och utbildning. Det är centrala frågor, särskilt för ett litet export­- ber­oende land som Sverige som inte får några gratischanser.

Men risken Löfven löper är att han verkar alltför ensidig.

Närings­politik, syssel­sättning, ­utbildning, forskning och utbildning. Tunga och viktiga områden, inte tu tal om ­annat. Men får de väljarnas hjärtan att klappa? Knappast.

Överens med regeringen. ­Politik handlar ofta om att överdriva skillnader. En rispa kan beskrivas som en ravin i jakten på väljarna och kraven på att verka annorlunda och speciell.

Stefan Löfven gör inte så. Han ­säger att han i stora delar är överens med regeringen. Det är bra att sänka bolagsskatten, satsningarna på infrastruktur, forskning och utveckling är självklara, principen bakom försäljningen av nya Super-Jas tycker­ han verkar bra.

Det understryker seriositeten i Löfvens engagemang. Han bråkar inte i onödan.

Men är det ett vinnande koncept? Oklart, det är ett oprövat kort i modern svensk politik.

Välfärden. Social­demokraterna har hög trovärdighet i välfärdsfrågor. Men än har ­Löfven inte marscherat in i den ­terrängen.

Vad är nästa stora jämställdhetsfråga (S)? Hur ser Löfven och den nya ­S-ledningen på fördelningspolitiken? Och ­personaltätheten på förskolorna, vad tycker Socialdemokraterna egentligen?

Många S-väljare förväntar sig återställare efter alliansens nedskärningar i flera socialförsäkringar. Men det är inte säkert att Stefan Löfven levererar. Han prioriterar annat; jobben, kunskapen och den svenska konkurrenskraften.

Farten. I dag är det sju månader ­sedan Stefan Löfven valdes till partiledare utan erfarenhet av att ha suttit i riksdag eller regering.

Det kan vara en fördel, Löfven uppfattas som en man som vet hur det är i det verkliga livet. Han har ­inte bara tagit del av det genom ­rapporter från Statistiska central­byrån.

Men baksidan är att han uppfattas som lite långsam. Löfven gjorde ­ingen rivstart som partiledare och hade ­uppenbarligen inte ens några ambitioner att göra det.

Det kan vara ett vinnande koncept i mellanvals­tider. Men när valdagen närmar sig måste­ man vara snabb som en vessla. Är ­Stefan ­Löfven det? Än vet man ­inte svaret.