Kort bäst före-datum på Löfvens löften
Hållbarheten på Stefan Löfvens löften är kort.
Det är ett problem.
Framför allt för honom själv.
Strax före jul lanserade statsminister Stefan Löfven (S) ”det svenska löftet”.
- När du är som allra svagast ska samhällets stöd vara allra starkast, sade han och pekade särskilt ut kunskap, trygghet och jämlikhet.
Men är löften Stefan Löfvens bästa gren? Kanske inte.
I förmiddags meddelade regeringen, med Vänsterpartiets goda minne, att rotavdraget minskas nästa år. Från 50 procent av arbetskostnaden till 30 procent, upp till ett tak på 50 000 kronor.
Socialdemokraterna gick till val på att behålla rot- men halvera rutavdraget. Motivet var, enligt Stefan Löfven, att det behövdes som stimulans när arbetslösheten är hög. Varför de kvinnodominerade Ruttjänsterna inte behövde samma stimulans fick aldrig sin förklaring och nu är det historia.
Tyvärr är det inte det enda exemplet på att Stefan Löfvens utsagor har kort hållbarhet. Efter valet slog Löfven fast att han aldrig skulle kunna regera på någon annan budget än regeringens egen. Nu har han gjort det i tre månader och kommer fortsätta göra det i nio månader till.
Han aviserade också att valet skulle göras om. Den 22 mars, i söndags, skulle svenska folket på nytt välja en riksdag, så skulle den parlamentariska krisen lösas. Men sedan Stefan Löfven sovit på saken i 24 nätter ställdes extravalet in. Decemberöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen fick ersätta det.
I valet försvarade både Löfven och hans finansministerkandidat Magdalena Andersson det finanspolitiska ramverket, bland annat att de offentliga finanserna ska gå med en procents överskott under en konjunkturcykel.
Nyligen fick Konjunkturinstitutet i uppdrag att utreda ett avskaffande av överskottsmålet. Regeringens ambition är att ta bort det.
Löftet om att begränsa vinsterna i välfärden blev sju utredningar varav den viktigaste ska vara klar i mitten av nästa år. Självklart ska viktiga beslut byggas på fakta och kunskaper. Men frågan är redan utredd, dock utan den enorma detaljrikedom som nu eftersträvas.
I den interna dragkampen om rut och rot är det Vänsterpartiet som mest av allt liknar en segrare. De gick till val på att helt slopa rut och minska rot till 15 000 kronor. För Socialdemokraterna blev tvärtom jämfört med vad de lovade väljarna, rot sänks men inte rut.
Miljöpartiet gick till val på oförändrade summor men ville göra rotavdraget mer klimatsmart.
Av de pengar som regeringen och Vänsterpartiet sparar på att sänka rotavdraget, totalt sex miljarder, satsas nästa år 3,2 miljarder på bostadsbyggande. Regeringen anser att det framför allt behöver byggas fler, mindre hyreslägenheter. Man oroar sig också för att bostadsbyggandet är lägre nu än före finanskrisen.
Men enligt Boverket ligger bostadsbyggandet nu på de högsta nivåerna sedan början av 1990-talet. Förra året byggdes 36 000 lägenheter, i vår väntas de bli 40 000. De flesta lägenheterna finns i flerbostadshus och mer än hälften av dem är hyresrätter.
Åtgärdar regeringen alltså problem som redan är lösta? Det verkar faktiskt så.