Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Teodor, Teodora

Det är dags att stävja näthatet

Trolljägarna, således.

I mer än ett kvarts sekel har jag arbetat med tv-program av högst skilda slag. Men inget har väckt så omfattande och starka reaktioner. En del magsura givetvis, men framförallt positiva.

I programmet identifierar vi och söker upp allsköns näthatare som - oftast under antagna namn - förföljer och trakasserar andra människor. Vi konfronterar dem som gör livet till ett helvete för enskilda individer.

Problemet är enormt. Det finns ett antal människor som sitter i timmar varje dygn och spyr anonym galla över andra människor de aldrig träffat. Det finns individer som lever på det allmänna och inte gör annat än förföljer tredje person, det vill säga anhöriga till dem de av grumliga anledningar vill skada.

Varje dag begås tiotusentals, kanske hundratusentals brott på nätet, till exempel:

Förolämpning.

Förtal.

Olaga förföljelse.

Sexuellt ofredande.

Ofredande.

Olaga hot.

Om dessa brott begåtts i hemmet, på gatan eller på en arbetsplats skulle möjligheterna att få gärnings­männen fällda varit relativt goda. När brotten begås på nätet är dessa möjligheter näst intill uteslutna.

Polisen har få eller inga resurser att hantera anmälningar om denna typ av brott, trots att de kriminella handlingarna bevisligen lett till många självmord, djupa depressioner, fruktan, allvarligt obehag och långvarigt lidande för dem som drabbats och deras familjer.

Regeringen har gjort ett nummer av Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning, som visar att antalet invånare som känner sig oroade för brottslighet minskar. Men det är med den sortens advokatyr som med Kejsarens nya kläder. Något väsentligt fattas.

Den enorma volymen nätbrott finns nämligen inte med.

Eller som en av författarna till den senaste trygghetsundersökningen, (januari 2014) Åsa Irlander på BRÅ, säger om den näthatsrelaterade brottsligheten:

”Vi fångar inte det speciellt bra. Den här undersökningen utformades ju 2005”

Sedan dess har denna brottslighet exploderat.

Den utövas inte bara av höger- extremister, rasister, tokfeminister, våldsbejakande anarkister och aggressiva stalkers. Den stora mängden offer finns inte heller i salongerna.

De som drabbas mest och värst, eftersom de har svårare att försvara sig, är barn, skolungdomar och vanliga löntagare.

Nej, det krävs ingen ny lagstiftning för att stävja den näthatsrelaterade brottsligheten. Det krävs något som i praktiken är oerhört mycket svårare och mer komplicerat:

Att de befintliga lagarna tillämpas.

Sätt dit dem

Den som drabbats kan sätta dit näthatarna med lagliga och billiga medel. Genom att skicka skadeståndskrav till dem och - om de inte betalar - dra dem inför domstol. I ett tvistemål kan man få dem dömda att betala skadestånd för brotten.

Sådant svider!

Gratis hjälp

Man måste inte vara jurist för att kräva skadestånd eller dra en plågoande inför domstol. Man kan få gratis hjälp av den ideella stiftelsen Juridikinstitutet, som drivs av professor Mårten Schultz och ett gäng unga jurister. www.juridikinstitutet.se. Lätt som en plätt!

Följ ämnen i artikeln