Priset för ett nytt storkrig blir högt
Bensinprishöjningen på 15 öre kan visa sig vara en västanfläkt jämfört med vad som väntar ifall det blir krig mellan Iran och Saudiarabien.
Därför finns det många skäl att hålla ögonen på hur Saudiarabien och USA svarar på dönarattackerna mot världens största oljeleverantör.
Attackerna har effekter på flera plan.
Det ena är höjningen av oljepriset. Något som direkt slår mot konsumenter i västvärlden. Än så länge är uppgången dock hanterbar. Nu hänger mycket på hur snabbt Saudiarabien kan reparera skadorna i anläggningen och få igång produktionen igen.
När halva Saudiarabiens dagsproduktion försvinner så ger det kraftiga effekter på världsmarknaden. Men om anläggningen är uppe i full kapacitet inom någon eller några veckor så behöver de långsiktiga verkningarna inte bli så stora. President Trump har också gett order om att sälja ut olja från USA:s strategiska lager vilket dämpar prishöjningarna.
Tar det lång tid innan den saudiska produktionen är igång igen kommer priset att fortsätta uppåt vilket kan få svåra följder för världsekonomin. I så fall ökar inflationen och det finns också risk att räntorna höjs.
Iran pekas ut
Bortsett från plånboksfrågorna finns en minst lika viktig geopolitisk dimension.
Även om de ännu inte presenterats några otvetydiga bevis tyder mycket på att Iran har ett finger med i drönarattackerna mot Saudiarabiens viktigaste oljeanläggning.
De Iran-stödda houthirebellerna i Jemen har tagit på sig attacken. I så fall skulle den vara ett sätt att försöka få Saudiarabien att dra sig ur kriget i Jemen.
Andra spekulerar i att det kan ha varit iransk milis verksam i Irak som skickat iväg drönarna.
Oavsett pekar det mesta mot iransk inblandning, direkt eller indirekt.
Frågan blir då vad USA och Saudiarabien tänker göra åt saken.
President Donald Trump har precis gjort sig av med sin nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton, en extrem hök när det gäller Iran. Det skulle tala för att han ogärna tar till krigshandlingar.
”Locked and loaded”
Samtidigt är det bara några månader sedan som Trump i sista stund stoppade en militärattack mot Iran efter att landet skjutit ner en amerikansk drönare över Persiska viken.
Kanske känner presidenten den här gången en press att agera mer kraftfullt för att inte visa sig svag. Nästa år är det presidentval.
Hans twittermeddelande om att USA är "locked and loaded" indikerar att militärt ingripande ligger i pipeline.
Tidigare såg det ut som ett personligt möte mellan Trump och Irans president Hassa Rouhani kunde bli av, kanske redan under FN:s generalförsamling i New York i september. Drönarattackerna har effektivt satt stopp för alla sådana planer. Trump kallar det till och med fejk news trots att hans egen utrikesminister Mike Pompeo sagt att ett sådant möte varit på gång.
Saudiarabien och Iran är ärkefiender som företräder konkurrerande inriktningar av islam och båda gör anspråk på att vara Mellanösterns regionala stormakt. Hittills har de nöjt sig med att kriga via ombud i Syrien och i Jemen.
Trump sa upp avtal
Direkta militära konfrontationer mellan de två länderna skulle vara extremt allvarliga. Risken är att de hela skulle eskalera till ett regelrätt storkrig. I ett sånt läge skulle det vara svårt för USA att inte gå in på Saudiarabiens sida.
Samtidigt är alla parter medvetna om att ingendera sidan kan vara säker på att vinna ett krig som skulle få katastrofala följder för båda befolkningarna och landets ekonomier. Det verkar förhoppningsvis dämpande.
Bakom allt som händer nu ligger det faktum att Trump för drygt ett år sedan sa upp kärnavtalet med Iran. Ett avtal som skulle förhindra Iran att skaffa sig kärnvapen. USA återinförde samtidigt kraftiga sanktioner mot Iran.
Detta har bidragit till att på ett avsevärt sätt höja spänningen i regionen. Det har också blåst nytt liv i de interna motsättningarna i Iran mellan de mer reformvilliga som skrev på kärnavtalet och den mer hårdföra falangen som vill sätta hårt mot hårt mot USA och Israel.
Priset för att säga upp avtalet kan visa sig bli högt.