Åtalet ett exempel på modernt polisarbete

Elisabeth Anestad, polismästare i västra Stockholm, sa vid en presskonferens i dag att den sprängda kokainligan utgjorde ett hot mot samhället.

Hon talade om en grov, organiserad brottslighet av ett slag som bara bli vanligare och som måste bekämpas med moderna polisiära metoder.

När poliser och åklagare tar till ord som "allvarliga samhällshot" är det lätt att tro att de antingen pratar om terrorism eller överdriver.

Anestad gjorde vare sig det ena eller det andra utan redogjorde för hur en multikriminell liga spred skräck i Hässelby i Stockholm under flera års tid.

I detta nätverk åtalades i dag 14 personer i den inre kretsen, varav 11 sitter häktade.

De är misstänkta för grova narkotikabrott och i den över 10 000 sidor tjocka förundersökningen finns detaljer som kvällstidningarna älskar: bland 21 åtalade kunder finns anställda på medieföretag och halvkändisar i vimlet på Stureplan.

Men den här utredningen är betydligt större och betydligt intressantare än de vanliga kokainskandalerna som passerar revy med jämna mellanrum.

I härvan finns även mordförsök, utpressningar, bostadsinbrott och skottlossningar. 43 skjutningar i västerort under 2013. Vid ett attentat mot ett gatukök i Tensta skadades fyra personer, varav en man så allvarligt att han tvingades amputera ett ben.
 

Jag fick en pratstund med Anestad sedan hon och kammaråklagare Sara Nilsson hållit presskonferens i Solna nu på förmiddagen.

Hon berättade att nätverket har funnits i flera år och att kriminaliteten bara blivit grövre. Svårutredda brott, vare sig misstänkta eller brottsoffer är intresserade av att prata.

– Men vi hittade ett sätt att angripa situationen, sa polismästaren.

Detta sätt var narkotikatrafiken. Genom telefonavlyssning, fysisk spaning och tålamod byggdes bevisningen upp.

Rimligen finns det två polisiära sätt att se på resultaten av denna, resurskrävande insats. Antingen med frustration över att en så pass stor del av den misstänkta brottsligheten troligen aldrig kommer att klaras upp. Eller med tillfredställelse över att ligan sitter inlåst och troligen kommer att dömas.

Anestad är av den senare åsikten. "Vi var tvungna att sätta stopp för det här".
 

Insatsen är av ett slag som blivit vanligare de senaste åren. För även om brottsligheten i Sverige sjunker så blir den organiserade kriminaliteten alltmer omfattande och komplex.

För att slå tillbaka inleddes efter uppdrag från regeringen 2009 en satsning mot de tunga ligorna.

Elva myndigheter - däribland kronofogden, kustbevakningen och försäkringskassan - arbetar gemensamt med underrätelser och insatser mot nätverken under ledning av rikskriminalen.

Även åklagarmyndigheten har tagit intryck av hur vår tids brottslighet ser ut. En överåklagare har det nationella ansvaret för bekämpningen av den grova kriminaliteten och har ett antal specialiserade åklagare till sitt förfogande.

Detta är en utmärkt utveckling. Detta är en nödvändig utveckling. Men lika nödvändigt är att inte rättssäkerheten blir lidande då arbetsmetoderna börjar påminna om Hollywood och poliserna inte längre är pilsnerfilmernas konstaplar.
 

Med den saken har det varit lite si och så på senare år. Vi har Peter Rätz och hans berättelser om hur han infiltrerade kriminella MC-ligor. Vi har rättegången mot nätverket i Södertälje som fick tas om. Vi har alla konstigheter i det stora, ännu pågående, kokainmålet.

Det finns ingen anledning att tro att sprängningen av nätverket i västerort inte gick korrekt till. Men det finns skäl att vara vaksam på den nya tiden.

Följ ämnen i artikeln