Mänskliga rättigheter – glöm det lilla prinsessa
Kronprinsessparets första barn, prinsessan Estelle, är född till ett gott liv.
Det är bara en sak som fattas.
Grundläggande fri- och rättigheter.
Till monarkins fördelar hör den historiska förankringen, en linje av kungar och drottningar sedan åtminstone 1500-talet. Vissa skulle peka på ännu längre anor.
Bland republikens fördelar finns den folkliga anknytningen. En vald president vilar på en mer demokratisk grund än monarkin.
En ofta förbisedd aspekt i diskussionerna är monarkins krav på tronarvingarna. De respekterar inte bestämmelserna i vare sig FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om desamma, FN:s barnkonvention eller för den delen vår egen regeringsform.
I successionsordningen, även det en grundlag, finns regler som prinsessan Estelle måste hålla sig till om hon ska behålla rätten till tronen.
För det första får hon inte ha vilken tro hon vill. Hon får inte ens vara ateist. Estelle ska ”vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är.”
Håller sig inte prinsessan till det har hon, enligt grundlagen, förverkat rätten till tronen.
För det andra får hon inte gifta sig med den hon vill. Hon måste inte bara ha stats chefens tillstånd. Hela regeringen måste godkänna Estelles make (eller maka).
Trotsar Estelle denna ålderstigna regel är hon inte längre tronarvinge. Inte hennes barn heller.
För det tredje får Estelle inte ta en tripp till Åland utan mammas godkännande. Inte ens som gift med fyra barn. ”Tronföljaren må ej anträda resa utrikes utan Konungens vetskap och samtycke”.
Konungen är i det här fallet synonymt med drottningen om statschefen är kvinna. Straffet för en olovlig resa till Mariehamn är dock oklar. Kanske räcker det med en rejäl utskällning. Tronarvet står däremot inte på spel.
Successionsordningens krav är inte rimliga att ställa på en människa i en modern, västerländsk demokrati.
I rader av internationella konventioner (exempelvis de ovan nämnda) framhålls religionsfriheten som en grundläggande mänsklig rättighet. Även rätten att få gifta sig med den man själv bestämmer. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slås till och med fast att var och en har rätt att lämna sitt eget land.
I den allmänna rojalistiska yran kan det vara värt att komma ihåg att monarkin ställer krav på tronarvingarna som vi aldrig skulle ställa på någon annan. Är monarkin ändå okej?
Fotnot: Jo, prinsessan Estelle kan hoppa av hela karusellen. Men också det ställer krav. På att trotsa traditionen och familjen.
5 saker att hålla koll på i veckan
”Nu ska han hjälpa sossarna”
Vid fyra s-seminarier ska partiet mejsla fram två nya mål för den ekonomiska politiken, för sysselsättning och investeringar. En av dem man kallat till sig är professor Assar Lindbeck, 82. Han gav även regeringen Bildt råd som ordförande i den så kallade Lindbeckkommissionen.
”Veckans absolut viktigaste – även för oss”
I morgon inleds den årliga folkkongressen i Peking. Det är där den högsta ledningen med rökpuffar antyder hur de ser på framtiden. I år är det extra intressant eftersom den högsta ledningen ska bytas ut i höst. Inte bara exportberoende Sverige håller andan.
”En potentiell bomb”
Nu ska Statistiska centralbyrån bringa klarhet i en svensk långkörare, Rutavdraget. På onsdag ska de berätta i vilken omfattning, och hur, avdraget används av olika grupper. Om höginkomsttagare lägger beslag på större delen av subventionen kan rapporten snabbt bli en politisk bomb.
”Den borde döpas om till internationella deppdagen”
Internationella kvinnodagen firas på torsdag. Den borde döpas om till internationella deppardagen. Sällan sköljer så mycket kvinnligt elände över oss på den dag då kvinnan, enligt modell från Sovjetunionen, firas över större delen av världen.
”Det är match igen”
Nye S-ledaren Stefan Löfven har satt nytt fokus på jobben vilket betyder att det plötsligt är konkurrens om arbetslinjen. På sina regelbundna besök i verkligheten tar Fredrik Reinfeldt på måndag därför med sig Anders Borg till Enköping. De besöker ett företag och ska snacka jobb.