Powell kunde blivit USA:s första svarta president - istället fick han ikläda sig skurkrollen
Med lite flyt kunde Colin Powell ha blivit USA:s första svarta president.
Istället tvingades han göra president George W Bush smutsiga arbete med att motivera invasionen av Irak 2003.
I går avled han i sviterna av covid-19.
På många sätt hade Colin Powell en lysande karriär. Han var general i den amerikanska militären och som USA:s försvarschef skötte han ett antal svåra kriser före och efter det kalla kriget, inklusive kriget i Kuwait där USA tillsammans med en internationell koalition slängde ut Saddam Husseins irakiska trupper efter att de invaderat det oljerika landet.
Powell hade ett otroligt högt anseende. Både inom militären, i den amerikanska politiska eliten och hos det amerikanska folket.
När han accepterade att bli utrikesminister under George W Bush var han på något sätt både stjärnan i administrationen och dess alibi. Han sågs som den modererande kraften i en starkt neokonservativ administration.
Dessutom blev han historisk som landets första svarta utrikesminister.
Han var en lugn och kompetent röst i en orolig värld.
Han fördes fram som en tänkbar såväl demokratisk som republikansk vicepresidentkandidat inför valet 1992. Några år senare kom han ut som republikan och sågs som en tänkbar utmanare till den då sittande Bill Clinton. Han ledde klart över Clinton i flera opinionsmätningar inför primärvalen 1996. Men Powell avböjde till slut med motiveringen att han inte hade den rätta passionen för politik.
Vilket inte hindrade att hans namn åter fördes fram år 2000. Även den gången drog han sig ur.
I valrörelsen ställde hans sig till slut bakom George W Bush och tackade ja till jobbet som utrikesminister efter viss tvekan.
Efter terrordåden den 11 september 2001 inledde Bush kriget mot terrorismen. Powell hade inga problem med att stötta invasionen av Afghanistan i oktober samma år. Men hökarna i form av försvarsminister Donald Rumsfeld och vicepresident Dick Cheney ville inte nöja sig med det.
De tryckte på för att störta Iraks ledare Saddam Hussein. Att övertala president Bush var inga problem. Colin Powell var dock mycket tveksam, rent av negativ.
Men när kriget skulle motiveras för att försöka samla stöd i FN för ett internationellt godkänt krig mot Irak så fanns det ingen annan i Bush administration som hade trovärdighet nog för att kunna övertyga de många länder som tvekade.
Colin Powell fick det otacksamma uppgiften som han tog bara för få internationellt stöd för invasionen. Mot sitt eget bättre vetande presenterade han i FN-högkvarteret i New York USA:s bevis för att Saddam Hussein satt på massförstörelsevapen, kanske till och med kärnvapen.
Trots att Powell gick i god för bevisen var det många som tvekade om deras äkthet. FN sa nej till krig. I efterhand visade sig bevisen vara falska eller överdrivna. Irak hade inga massförstörelsevapen. Powell hade låtit sig användas som ett verktyg för krigshetsarna i Bushs administration.
USA invadera Irak 2003. Kriget utvecklades till en mardröm. 4 500 amerikanska soldater fick betala med sitt liv. De civila irakiska offren beräknas uppgå till flera hundra tusen.
USA fick lämna Irak med svansen mellan benen. Kriget var början till att USA tappade sin roll som överlägsen supermakt.
Colin Powell avgick som utrikesminister 2005. Han hämtade sig aldrig riktigt från det nedsvärtade rykte han fick efter sin sorgliga uppvisning i FN. Det talades inte längre om honom som en tänkbar första svart president. Istället blev det demokraten Barack Obama som fick axla den rollen.
Till slut ställde sig republikanen Powell bakom Obama. Både 2008 och 2012.
2016 stöttade han Hillary Clinton mot Donald Trump samtidigt som han varnade för at det republikanska partiet var på väg åt helt fel håll.
84 år gammal deltog han In i det sista aktivt i den amerikanska samhällsdebatten som en modererande kraft.
Powell hade underliggande sjukdomar så trots att han enligt familjen var vaccinerad avled han i sviterna av covid-19.