Reinfeldt klarar sig inte utan Kristdemokraterna och Centern
Dagens väljarbarometer från Aftonbladet/United Minds sammanfattar Fredrik Reinfeldts problem i ett nötskal.
Antingen begriper borgerliga väljare att Moderaterna är superstörst och förlikar sig med det.
Eller också vet de inte riktigt vad de ska förhålla sig till.
Efter alliansens segerval 2006 sade dåvarande FP-ledaren Lars Leijonborg att han stod ut med sina egna väljarförluster eftersom de fyra partierna i alliansen fått egen majoritet. Trots att Folkpartiet gick tillbaka kraftigt i det valet så vann de makt och inflytande. FP tog plats i regeringen och kunde förverkliga åtminstone några av sina bärande idéer.
Det var strategiskt, då. Frågan är om det håller än?
Folkpartiet, med den alltid lika rättframme Jan Björklund i spetsen, håller ställningarna i väljaropinionen. Men både Centern och Kristdemokraterna ligger farligt nära fyraprocentsspärren i mätning efter mätning. I just den här har C, efter kvittoskandalerna, halkat ner betydligt medan KD har skaffat sig armlängds avstånd till stupstocken som bestämmer om man alls kommer vara representerad i riksdagen eller inte.
För Fredrik Reinfeldt, ordförande i Moderaterna och alliansens obestridlige ledare, ser problemet ut så här:
Han vill att Moderaterna ska bli ett statsbärande parti. Det slog han fast redan på stämman i Örebro för ett år sedan. Men utan sina kamrater i alliansen, eller en formidabel M-framgång i nästa val, klarar sig Reinfeldt inte utan Centern och Kristdemokraterna. Moderaterna ligger i dag 2,5 procentenheter under det stöd de fick i valet 2010. De är fortfarande dubbelt så stora som de andra allianspartierna tillsammans.
Men utan C eller KD blir det sannolikt ingen ny alliansregering. Det är Fredrik Reinfeldts huvudvärk i halvtid. Nästa riksdagsval äger rum den 14 september 2014.
S-ledaren Stefan Löfven har liknade problem. Han har sagt att han går till val för att leda en socialdemokratisk regering. Som mål betraktat är det inget fel. Men verkligheten lägger hinder i vägen. S ligger visserligen över sitt valresultat från 2010, men i modern tid har ingen renodlad S-regering sett dagens ljus med 33,1 procents väljarstöd.
Efter valet 1998 lyckades Göran Persson regera vidare med bara 36,4 procent av väljarna bakom sig. Men det krävde ett organiserat samarbete med MP och V. Nu kräver båda dessa partier plats i regeringen för att rösta ja till statsministern i den omröstning som efter nästa val blir obligatorisk för riksdagen.
Alliansväljare har just nu det otacksamma valet mellan att inse att Moderaterna är jättestörst och rösta på dem, eller att lägga sin röst på ett parti som står dem närmare men riskerar att inte komma in i riksdagen.
Är det ett attraktivt val? Det återstår att se.
Annie Lööf har varit partiledare i ett år. Men ”Lööf-effekten” och Centerns efterlängtade skjuts i opinionen har uteblivit.
Efter kritiken mot den interna representationen på näringsdepartementet backar partiet med 1,5 procentenheter och hamnar för andra gången i Aftonbladet/United Minds under fyraprocentsspärren.
Socialdemokraterna backar också och får i dag 33,1 procent.
Kristdemokraterna, som länge har gått kräftgång i opinionsmätningarna, ökar och skulle få 4,7 procent om det vore val i dag. Även Moderaterna går framåt och får 27,8 procent.