55 procent vet inte vilka som regerar

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-01-16

”Det kan man inte tycka annat om än att det är lite problematiskt”

Här regerar... Ja, just denna fråga kunde bara 45 procent svara på.

55 procent av de tillfrågade i en undersökning kunde inte svara på vilka som satt i regeringsställning inför valet 2006.

Det berättar Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, som lett undersökningen.

– Det kan man inte tycka annat om än att det är lite problematiskt, säger han till aftonbladet.se.

Sören Holmberg.

De personer som deltog i undersökning fick ta ställning till påståendet: ”Under mandatperioden 2002-2006 har vi i Sverige haft en socialdemokratisk enpartiregering.” 45 procent hade rätt svar på frågan, det vill säga ”ja”. Övriga svarade att de inte visste eller att påståendet var felaktigt.

”Svårt utkräva ansvar”

– Det kan man inte tycka annat om än att det är lite problematiskt att det finns så osäker kunskap om regeringen, det blir svårt att utkräva ansvar, säger Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Jag tror att det har att göra med två saker: Den ena är sammanblandning mellan riksdag och regering. Det andra är att vi nu sen några år tillbaka har en regeringsstruktur med samarbetspartier. Vi hade frågor på 60-talet i de här mätserierna, och då var det 60-70 procent som sa att det var en sosseregering vi hade (rätt), säger han.

”Förstagångsväljare okunniga”

Undersökningen visade också att förstagångsväljarna hade mindre kunskap än äldre väljare. Många kunde till exempel inte placera Karin Pilsäter (fp).

– Det var omkring en tredjedel som visste att hon var folkpartist, och bland förstagångsväljarna två procent tror jag. Det är fruktansvärt stora skillnader i kännedom om politiker. De allra äldsta svenskarna, äldsta pensionärerna, kan mest. De sitter och ser på TV, de läser morgontidningen fortfarande, säger Sören Holmberg till Ekot.

Okunniga röstar mindre

Undersökningen visar också på samband mellan kunskap och vilka partier väljare röstar på.

– Där tendensen är starkast i valmanskåren att rösta på (s) så är det bland väljare som är mindre kunniga. Och tendensen är starkare att rösta på (fp) och (m) bland dem som är mer kunniga. Okunniga avstår oftare från att utnyttja sin rösträtt än de som är kunniga, säger Sören Holmberg till Ekot.

ANNONS