Indragningen en seger för Nordkorea och mörka krafter
Filmen är kanske osmaklig. Möjligen rentav usel.
Men från vilken vinkel man än betraktar indragningen av "The Interview" är det en seger för Nordkorea och andra totalitära krafter.
När Irans dåvarande ledare ayatollah Khomeini försökte stoppa Salman Rushdies satiriska roman om islam genom att utfärda en dödsdom mot författaren, så reste sig västvärlden närmast som en man till försvar för yttrandefriheten. Det var inte tal om att dra in boken. Även om en del boklådor förvarade "Satansverserna" under disk.
Detta trots att bomber briserade utanför flera bokhandlar i USA och Storbritannien. En förläggare i Norge utsattes för mordförsök. Rushdie tvingades gå under jorden med ständigt livvaktsskydd.
Hoten från Iran var ett högst reellt hot. Ändå vägrade omvärlden att backa.
När det gäller "The Interview" är det osäkert vem som ligger bakom hoten om att bomba biografer som visar filmen och tveksamt i vilken grad de överhuvudtaget bör tas på allvar.
Silverfat
Att stoppa filmen och därmed servera totalitära Nordkorea en propagandaseger på ett silverfat är inte bara skandalöst och fegt. Det är också en inbjudan till andra totalitära stater och grupper som al-Qaida och Islamiska staten att utöva liknande utpressning.
Vad är det för bok, film, musikal eller utställning som drar på sig någons vrede nästa gång? Hoten kan även riktas mot politiska beslut.
Börjar världen ge efter för den här typen av påtryckningar är de friheter vi vill försvara mot mörka krafter snart i verklig fara.
I det specifika fallet kan man dessutom fråga sig hur verkligt hotet om en terrorattack egentligen är.
Regimen i Nordkorea är ökänd för sina verbala angrepp mot USA och västvärlden. Kim Jong-un , mannen den stoppade filmen handlar om, har bara suttit vid makten i tre år men har redan ett antal gånger hotat USA, Sydkorea och andra med kärnvapenkrig och utplåning.
Tomma hot
Hittills har det inte varit annat än tomma hot. Nordkorea har inte ens missiler som kan nå USA.
Nordkorea har visserligen genomfört terror förr. Men det senaste kända dådet skedde 1987. I dag är det tveksamt vilken kapacitet man har att agera utomlands.
Att genomföra terrordåd på amerikansk mark vore sällsynt dumdristigt eftersom USA garanterat skulle slå tillbaka med full kraft. Där skulle inte ens kärnvapnen skydda Pyongyang. Regimens överlevnad skulle vara hotad.
Självklart ska terrorhoten ändå tas på allvar. Men det innebär inte att filmen för den skull ska eller behöver stoppas.
USA hävdar att Nordkorea ligger bakom gruppen som ägnat sig åt hackerattackerna mot Sony. Dessa har nu klassats som ett hot mot USA:s nationella säkerhet och president Obama hålls ständigt uppdaterad. Ett "passande svar" förbereds.
Omvärlden har en tendens att inte riktigt ta Nordkorea på allvar. Det vilar något komiskt över denna historiska relik från Stalintiden med ledare som framstår som karikatyrer från kalla kriget.
Konspiration
Men för invånarna är det inget skämt. Nordkorea är förmodligen den värsta förtryckarstaten i världen. Minsta tillstymmelse till opposition straffas med arbetsläger eller avrättning.
FN:s generalförsamling anser att brotten mot de mänskliga rättigheterna är så allvarliga att man vill låta den Internationella brottmålsdomstolen i Haag åtala Nordkorea. I nästa vecka ska FN:s säkerhetsråd fatta beslut.
Det borde vara ett större problem för Pyongyang än en Hollywoodfilm.
Vill man vara riktigt konspiratorisk så kan man misstänka att kontroversen kring "The Interview" är en skickligt genomförd pr-kupp. Den dagen filmen väl går upp på biograferna kommer besökarna att köa för att se den och cheferna på Sony skratta hela vägen till banken.
Men det är kanske en konspirationsteori som är alltför skruvad till och med för Hollywood.