Ett pris att bli glad över
Den här gången ville Nobelkommittén slippa bråk och kontroverser
I år ville den norska Nobelkommittén få lovord och slippa de senaste årens kontroverser.
Fredspriset till tre kvinnor som arbetat modigt för demokrati och kvinnors rättigheter kan ingen bli upprörd över.
Bara glad.
Mest nöjd av alla verkade Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland vara. Redan för en vecka sedan började han ge olika hintar om vart priset skulle gå.
– Priset är så självklart att jag är överraskad över att experter och kommentatorer inte sett det, sa han lite retfullt.
Han var inte mindre nöjd när han läste upp pristagarnas namn inför den ganska förvånade världspressen. Nästan alla hade tippat på tunisiska eller egyptiska revolutionshjältar.
Ellen Johnsson Sirleafs namn hade nämnts i förhandsspekulationerna men de två andra var mer av högoddsare.
Äntligen
Knappt var presskonferensen över förrän lovorden över Nobelkommitténs val började välla in från omvärlden. Ord som "fantastiskt roligt", "äntligen", "inspirerande" och "välförtjänt".
En välkommen förändring för ledamöterna som är vana vid att hamna i rejäla blåsväder. De senaste två årens pristagare har varit mycket kontroversiella.
USA:s president Barack Obama fick priset 2009 samtidigt som han skickade 30 000 fler soldater till Afghanistan. Få begrep på vilket sätt Obama bidragit till fred.
När den kinesiske människorättskämpen Liu Xiaobo fick utmärkelsen 2010 ledde det till djupfrysning av relationerna mellan Kina och Norge.
Så det är lätt att förstå att Nobelkommittén gärna ville få en andningspaus i år.
Hyllningar
När telefonerna går varma i Oslo den här gången så är det bara gratulationer och hyllningar i andra änden av luren.
Inte nog med att de valde tre kvinnor. Genom att dela priset lyckades de också få med den arabiska frihetsvågen på ett hörn.
Trebarnsmamman Tawakkul Karman, 32 började kämpa mot diktaturen i Jemen långt innan de folkliga upproren i Tunisien och Egypten.
Hon är ständigt närvarande vid de fredliga demonstrationerna på Förändringstoget-torget i huvudstaden Saana. Det var efter att hon kortvarigt greps i januari i år som protesterna i Jemen på allvar tog fart.
Diktatorn Ali Abdullah Saleh är hårt pressad men styr fortfarande efter 33 år vid makten vilket kan vara en orsak till att det var just Karman som fick utmärkelsen. Under Jagland har kommittén ofta gett priset som en uppmuntran att fortsätta kämpa vidare.
Första kvinnan
Upproren i Tunisien och Egypten har ju redan resulterat i att de forna tyrannerna störtats.
Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, 72, är också ett okontroversiellt val. Hon blev 2005 den första kvinna i Afrika som kom till makten i demokratiska val. Som sådan har hon ett väldigt symbolvärde på en kontinent där kvinnor fortfarande våldtas rutinmässigt i krig och konflikter.
Sedan dess har hon arbetat hårt för att etablera demokratin och försona landet som sargats svårt av det mångåriga inbördeskriget.
Leymah Gbowee, 39, krattade manegen för Johnson Sirleaf genom att tvinga fram ett slut på inbördeskriget. Hon organiserade kristna och muslimska kvinnor i en fredsrörelse för att pressa krigsherrarna i Liberia att lägga ner vapnen.
Jag har svårt att se hur någon ska kunna ifrågasätta valet av pristagare.