Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Nils

Begravs levande - bluff eller bevis på övergrepp?

Bristen på otvetydig sanning hämmar ingripande från omvärlden

Filmen på den syriska mannen som begravs levande sprids över nätet.

En av soldaternas gevär pekar mot mannen som begravts levande och vars huvud är enda kroppsdelen som sticker upp över markytan.

Hans böner tystnar när soldaterna öser grus och sand över huvudet.

En chockande bild av krigets Syrien eller ren propaganda?

Varken oppositionen eller människorättsorganisationer som granskat filmen på Youtube kan ännu ge svaret på den frågan.

Med 9 000 döda på ett drygt år kan ingen förneka att fruktansvärda saker utspelar sig i upprorets Syrien. Filmen på den levande begravde mannen tycks bekräfta precis hur grymt och avskyvärt inbördeskriget förs från framförallt regimens sida.

Amnesty undersöker

Mannen - som sägs komma från staden Al-Qusayr nära upprorets centrum i Homs - påstås ha filmat säkerhetsstyrkorna och givit filmmaterialet till arabiska satellitkanaler som Al-Jazeera. Som straff har soldaterna grävt ner hans kropp upp till huvudet. På order av sitt befäl fullföljer soldaterna genom att även begrava hans huvud så mannen kvävs till döds. Inga av soldaternas ansikten syns på filmen som påstås vara tagen den 25 april.

Amnesty är en av de som just nu undersöker filmens autencitet.

Är filmen sann är den ett bevis på vilka vidriga övergrepp regimen begår i sina försök att rädda kvar diktatorn Bashar al-Assad. Det är den här typen av filmer som kan få omvärlden att vakna och mer direkt gripa in i det som alltmer utvecklat sig till ett inbördeskrig.

Äkta eller inte?

Problemet är att ingen med säkerhet kan säga om den minutlånga sekvensen filmad med en mobil är äkta. I teorin kan den ha producerats av oppositionella för att förstärka bilden av hur grym regimen är och få omvärlden att ingripa.

Vad som är sanning och vad som är lögn har varit ett centralt tema i det syriska upproret ända sedan starten.

De inhemska journalisterna är helt i regimens ledband. Bara ett fåtal utländska journalister har släppts in i landet och de får bara göra sånt som regimen godkänner. Enstaka utländska reportrar har illegalt tagit sig in i Syrien och kunnat vittna om hur kriget förs. Inte minst vid belägringen av Homs där flera utländska journalister dödades.

Ovilja ingripa

Vi vet att den syriska armén inte tvekar att skjuta mot sitt eget folk. Regimen försvarar sig med att de som attackeras är "terrorister" finansierade av fientliga utländska intressen.

Ingen tror på dessa förklaringar. Men att ovissheten om vad som egentligen händer i landet är så stor har bidragit till omvärldens ovilja att gripa in. När övergreppen utspelas inför öppen ridå och är omöjliga att avfärda blir det svårare för världen att bara passivt åse ett folkmord.

Nu finns den där lilla gnuttan av tvivel och osäkerhet kvar. Vilket gör det lättare för länder som Ryssland och Kina att fortsätta hävda sina veton i FN:s säkerhetsråd mot ett lika kraftfullt militärt ingripande som i fallet med Libyen.