Grönt ljus för röd regering i Spanien

För första gången sedan Francos diktatur ska Spanien styras av en koalitionsregering.

Parlamentets ja till socialdemokraten Pedro Sánchez som regeringsbildare gör slut på ett långt politiskt dödläge.

Men det katalanska orosmolnet hänger kvar.

Tisdagens förtroendeomröstning i kongressen (parlamentets underhus) resulterade som väntat i en knapp majoritet för Sánchez: 167 röster för, 165 emot och 18 nedlagda.

Under onsdagen kommer den 47-årige Sánchez att sväras in som premiärminister hos kung Felipe VI.

I nästa vecka presenterar han sin regering, erfar El País.

Sánchez och hans parti PSOE bildar nu koalitionsregering med vänsteralliansen Unidas Podemos (UP).

Därmed är den åtta månader långa regeringskrisen till ända.

Att hitta en politisk lösning för regionen Katalonien blir en helt annan femma. Den frågan kommer att pina den nya vänsterregeringen från dag ett.

Från morr till kram

Fram till 2015 hade Spanien i praktiken ett tvåpartisystem där PSOE och högerpartiet PP växlade vid makten. Men nya partier till höger och vänster har växt sig stora, vilket försvårat regeringsbildningarna i ett mer fragmenterat parlament.

PSOE vann valet i april i fjol, men fick aldrig ihop ett regeringsunderlag eftersom partiet vägrade att dela makten med UP. Då var partierna som katt och hund.

Också i nyvalet i november blev PSOE störst, trots en nedgång. Överraskande snabbt visade sig gammalt groll kunna sopas åt sidan och UP släpptes in i stugvärmen. Numera kramar Sánchez och den avsevärt mer radikale Podemosledaren Pablo Iglesias varandra utan tvekan.

Sánchez har under regeringskrisen varit tillförordnad premiärminister. I den nya regeringen blir Iglesias vice regeringschef och socialminister och UP får ytterligare fyra ministerposter: konsument, högskola, jämställdhet, arbetsmarknad.

Progressiv profil

Med den knappa majoriteten kommer Sánchez att balansera på en slak lina i kongressen och kan räkna med problem att baxa igenom stora reformer.

Hans löfte är en tydlig vänsterpolitik. Det handlar bland annat om att höja lägstalönerna, öka skatten för höginkomsttagare och företagare, reformera delar av arbetsrätten, räkna upp pensionerna, införa en klimatlag och skärpa lagstiftningen om manligt våld mot kvinnor.

– Den här progressiva koalitionen är det bästa motgiftet mot apokalypsens koalition, sade han i parlamentsdebatten med udden riktad mot högerblocket med PP, högerliberala Ciudadanos och högerextrema Vox – partier som anklagar Sánchez för att förråda konstitutionen genom att göra upp med katalanska separatister för att kunna bilda regering.

PP-ledaren Pablo Casado upprepar gärna att äktenskapet mellan PSOE och UP skapat en "Frankenstein-regering" med stöd av "kommunister" och "separatister" som vill göra slut på Spanien.

Absolut prioritet

Casado syftar på uppgörelsen mellan PSOE och det katalanska separatistpartiet ERC (republikansk vänster).

ERC lade ner sina 13 röster i kongressen – och släppte därmed fram Sánchez som ny premiärminister – mot att PSOE sätter sig i förhandlingar om att lösa den "politiska konflikten" om Katalonien. (Även ett baskiskt nationalistparti avstod från att rösta.)

I överläggningarna, som inleds om ett par veckor, kommer ERC att slåss för att på sikt få till stånd en katalansk folkomröstning om självständighet.

Enligt Sánchez är det en "absolut prioritet" för den nya regeringen att genom politisk dialog försöka lösa Katalonienkrisen. Dock inom ramarna för Spaniens konstitution, garanterar han.

Brott och straff

Politisk dialog är inte lösningen, anser spanska nationalister. För dem är detta en fråga om brott och straff; konstitutionen tillåter inte att regioner bryter sig loss från Spanien och de som bryter mot lagen ska ställas inför rätta och dömas – vilket hände nio katalanska separatistledare efter det misslyckade utbrytningsförsöket 2017.

Att PSOE har gjort klart att "ett rådslag" med katalanerna inte är samma sak som att gå med på en folkomröstning om självständighet, imponerar inte inom ett uppbragt nationalistiskt högerläger.

– Sánchez har ingått avtal med de brottslingar som slog till med en statskupp (försöket 2017), framhärdar Casado.

Känsliga utslag väntar

Intrikat nog är koalitionspartnern Podemos (den tyngre delen av UP) beredd att ge de katalanska medborgarna möjligheten att avgöra sin framtid i en sanktionerad folkomröstning, något alltså PSOE är emot.

Till yttermera visso kompliceras läget av de rättsliga turerna kring dels den fängslade ERC-ledaren Oriol Junqueras och hans immunitet som EU-parlamentariker, dels den katalanske regionpresidenten Quim Torra som hotas av ämbetsförbud på grund av att ha tillåtit separatistiska symboler under valrörelsen i november.

Inget av de politiskt synnerligen känsliga fallen har nått den juridiska slutstationen. Och så länge grytan kokar riskerar den nya vänsterregeringen att bränna sig – rejält.