Förslag: Fotboja och kroppsvisitation på Sis

helskärm

Fotboja, inpasseringskontroller och utökade möjligheter till kroppsvisitation föreslås för övervakning av barn och unga på Sis-hem.

Utredaren föreslår också nya möjligheter till rumsvisitation.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) har nu tagit emot utredarens förslag som framför allt syftar till att göra miljön på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem tryggare och säkrare.

– Problemen med Sis har varit uppenbara under lång tid med rymningar och avvikelser. Det finns många verktyg i den här utredningen som har behövts under lång tid och som kommer att användas, säger ministern.

Fler fotbojor

Ett förslag är en ny möjlighet att använda fotboja. För barn och unga som dömts till sluten ungdomsvård ska elektronisk övervakning kunna användas för att kontrollera att de inte befinner sig utanför området utan tillstånd, särskilt om de placerats på ett hem med lägre säkerhetsnivå.

Utredaren föreslår också utökade möjligheter till kroppsvisitation för att kunna hålla de särskilda ungdomshemmen fria från vapen och andra farliga föremål som rakblad, vässade tandborstar och glasbitar.

I dag kan inte personalen kroppsvisitera barn och unga under transporter, vilket utredaren tycker är en brist.

– Det är helt oacceptabelt, inte minst för personalens säkerhet, säger utredaren Caroline Oredsson.

Hon föreslår också att Sis-hemmen ska kunna använda sig av inpasseringskontroller, till exempel larmbågar.

– Det förvånade mig att den åtgärden inte redan finns i dag. Det är en enkel åtgärd att införa, säger Oredsson.

Hitta narkotika

För att hålla Sis-hemmen fria från till exempel narkotika föreslås också utökade möjligheter till rumsvisitation, bland annat ska rummen kunna sökas igenom rutinmässigt.

I hotfulla situationer, som till exempel upplopp eller att personer slår sönder en avdelning ska det finnas möjlighet att skilja de unga åt och låsa in dem under högst tre timmar.

Utredaren betonar att de barn och unga som finns på Sis-hem har väldigt olika behov av stöd, vård och behandling. Åtgärderna som föreslås är därför inte tänkta att användas för alla.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.