Gaza: Alla barn lider av psykisk ohälsa

Sängvätning, mardrömmar, depression och föräldrar som inte kan ta hand om sina barn. Efter månader av krig lider Gazaborna av trauman och ständig rädsla.

– Jag kan inte ge mina barn vad de behöver, säger Hamada som förlorat en nyfödd son.

När kriget just börjat födde 40-åriga Nabila Hamada tvillingpojkar på al-Shifa-sjukhuset i Gaza stad. Sjukhuset var fullt av fördrivna människor och det låg luktade av ruttnande kroppar i korridorerna.

När israeliska styrkor hotade angripa sjukhuset flydde Nabila och hennes man med endast en av tvillingarna. Den andra var för svag för att lämna sjukhuset. Strax därefter slog israeliska styrkor till och Nabila såg aldrig sin nyfödda son igen.

Traumat har gjort henne oförmögen till det mesta – hon kan inte längre hantera de dagliga sysslorna eller ta hand om sin familj.

– Jag kan inte ta hand om mina äldre barn eller ge dem den kärlek de behöver, säger hon till nyhetsbyrån AP.

Barn mest utsatta

Nabila är en av hundratusentals palestinier som kämpar med psykisk ohälsa till följd av kriget, som bröt ut efter Hamas terrordåd mot Israel den 7 oktober.

Många har förlorat familjemedlemmar, genomlevt bombningar och flykt. Enligt experter är depression, ångest, sömnbrist och ilska vanligt förekommande. Barn är mest utsatta, särskilt eftersom många föräldrar inte klarar av att ta hand om dem.

– Det finns omkring 1,2 miljoner barn som är i behov av stöd för psykisk ohälsa. Det är i princip alla barn som bor i Gaza, säger Ulrike Julia Wendt, vårdsamordnare vid organisationen Rescue, till AP.

Rädda för höga ljud

Upprepade förflyttningar förvärrar lidandet. Närmare två miljoner av Gazas 2,3 miljoner invånare har fördrivits från sina hem och många bor i tältläger utan tillgång till rent vatten och mat.

Många barn har mardrömmar och har blivit sängvätare. Nashwa Nabil i Dayr al-Balah i centrala Gaza berättar att hennes tre barn, som är mellan 10 och 13 år har förlorat all trygghet sedan kriget bröt ut.

– De kan inte längre kontrollera sig utan kissar på sig och tuggar på sina kläder. De skriker och är aggressiva, säger hon till AP.

Så fort barnen hör höga ljud lägger de sig i fosterställning eller springer och gömmer sig långt från byggnader eftersom de är rädda att de ska bombas.

– När min son Moataz hör ett flygplan eller en stridsvagn gömmer han sig i tältet.