"Plötsligt var 70-plus farligaste sjukdomen"

helskärm

Sveriges 70-plussare har i snart två månader ombetts begränsa kontakten med andra människor så långt det går. Men Folkhälsomyndigheten ser nu över restriktionerna – kan det vara så att man gick för långt?

– Det går emot all åldersforskning som gjorts de senaste åren, säger äldreforskaren Ingmar Skoog om myndighetens rekommendationer.

Den 16 mars rekommenderade Folkhälsomyndigheten Sveriges drygt 1,6 miljoner 70-plussare, motsvarande 16 procent av befolkningen, att undvika sociala kontakter i möjligaste mån. Både nationellt och internationellt slog hög ålder igenom som den tydligaste faktorn för hög dödlighet i covid-19, och budskapet från Folkhälsomyndigheten var att de mest utsatta måste skyddas.

Men Folkhälsomyndigheten har nu meddelat att man ser över restriktionerna, kanske går det att lätta på dem för de yngsta, friska personerna inom åldersgruppen, resonerade generaldirektör Johan Carlson i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

– Man behöver se om det faktiskt är så att alla i de äldre åldersgrupperna riskerar allvarlig sjukdom. Eller är det så att om man är frisk och inte har andra sjukdomar så kanske man inte har någon ökad risk, även om man är 71 år, till exempel, äger biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten till TT.

Nya jämförelser

TT: Hur ska ni ta reda på det?

– Vi tittar ju på de svenska fallen och vilka sjukdomar de har haft och liknande, för att kunna jämföra och se om det är så att man har en ökad risk från 70 och uppåt.

Det nya beskedet välkomnas av professor Ingmar Skoog, föreståndare vid Agecap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Han vände sig starkt mot myndighetens retorik inledningsvis.

– Helt plötsligt var 70-plus den farligaste sjukdomen. Det går emot all åldersforskning som gjorts de senaste åren, när man buntar ihop alla till en skör grupp som behöver skydd från alla andra.

Dagens 70-åringar är piggare än någonsin, visar Agecaps H70-studier som bedrivits sedan 1971. I studierna har man undersökt 70-åringar födda vid olika år, tidigast 1901 och senast 1944.

Bättre kapacitet

Det är stora skillnader i intellektuell funktion hos 70–75-åringar i dag jämfört med 30–40 år sedan, men även den fysiska förmågan är avsevärt bättre, enligt Skoog.

– Där ser vi enorma skillnader de senaste 15 åren.

Dagens 70-åringar har därmed även en större reservkapacitet för att hantera sjukdom.

– Man är inte lika nedbruten som en 70-åring var på 70-talet. Dagens 70-åringar är ju de första som har levt under välfärdssamhället, medan de födda 1901 inte fick semestra förrän de var 38–39 år.

Det går dock inte att komma ifrån att äldre personer är kraftigt överrepresenterade i dödsstatistiken för covid-19 – nästan 90 procent av de avlidna är över 70.

Demenssjukdom vanligt

Men i stället för ålder i sig vill Ingmar Skoog särskilt lyfta fram exempelvis demenssjukdom. Runt tre fjärdedelar av 70-plussarna som har dött i covid-19 har enligt Socialstyrelsen antingen bott på ett äldreboende eller haft hemtjänst.

– Och vi vet att 90 procent av de som bor på äldreboende har en demenssjukdom, säger Ingmar Skoog.

– Det visar sig att de som dör (inom åldersgruppen) är väldigt sköra.

Anders Wallensten vill dock inte slå fast att man var för hård när man riktade sig till samtliga 70-plussare.

– Det här är ett nytt virus, så vi följer kunskapsutvecklingen, säger han.

– Innan man har den här typen av data är det svårt att sätta lika skarpa gränser som man kan göra om man har fullständiga data.