Sparkravet för SAS: 3 miljarder kronor

Lisa Röstlund

800 förlorar jobbet

I dag kom SAS ödesbesked: 3 miljarder kronor måste sparas.

Sämre löner, sämre pension, försäljning av marktjänsten – och 800 tjänster bort.

– Många är oerhört ledsna över att behöva lämna SAS, säger Sven Cahier, ordförande för Unionen-anslutna på SAS, till Aftonbladet.

Klockan 9 håller SAS en presskonferens, som Aftonbladet rapporterar direkt ifrån.

Kvartalsrapporten för det tredje kvartalet är uppskjuten till i dag – och ledningen kommer med besked om stora sparpaket.

Bolaget måste spara 3 miljarder kronor.

Det ska ske bland annat med att 800 tjänster ska bort, sänkta löner och försämrade pensioner – och marktjänsten kommer att säljas.

SAS har också kommit överens med bankerna och ökad kredit från 3,1 till 3,5 miljarder kronor, vilket förlängs till mars 2015.

Enligt pressmeddelandet från SAS vill man inom kort börja förhandla om nya kollektivavtal för de anställda.

Ett ultimatum ska ha gått ut till facken: slut avtal – annars går bolaget omkull.

"Final call"

SAS vd Rickard Gustafson skriver i ett pressmeddelande:

"Detta är vårt "final call", om vi ska finnas kvar. Vi har fått denna sista chans att starta om och genomföra dessa fundamentala förändringar. Jag vet att vi kräver mycket av våra medarbetare, men det finns ingen annan väg. Jag hoppas att våra lojala och dedikerade medarbetare har viljan att kämpa för att SAS ska överleva och därmed säkra våra arbetsplatser".

Sven Cahier uppger inför beskedet i dag att han räknar med att det som kommer, kommer sätta "facken i arbete".

Bortrationaliseringen av 800 tjänster sker bland annat genom centralisering av administration till Stockholm.

Försäljningen av markservicen, där personal som ansvarar för incheckning, biljettförsäljning, lastning, gater och transit ingår, var han beredd på.

– Det har funnits med som ett tänkbart alternativ, och något som våra medlemmar har känt till. De är oroliga och undrar vilka bolag det kan handla om som kan ta över. De är oerhört ledsna över att behöva lämna SAS. När något händer är det de som räddat SAS. Det känns oerhört tungt, säger han till Aftonbladet.

Samtidigt säger han att om ett nytt, mer stabilt bolag tar över marktjänsten kan det trots allt innehära en större trygghet för enskilda medarbetare.

"Naturlig utveckling"

Om krav på lönesänkningar säger Cahier:

– Lönesänkningar har man hittills inte tagit upp med oss. Men vi har haft samtal. Vad de har berört vill jag inte redogöra för, säger Cahier till Aftonbladet.

I dag har SAS omkring 15 000 anställda, varav 4 000 i Sverige.  Enligt Sven Cahier har bara Unionen-klubben gått från 2 500 medlemmar 2002 till 1 000 i dag. Unionen är fortfarande i dag den största fackklubben på SAS i Sverige. Nu kommer medlemsantal minska till runt 400 medlemmar.

– Jag förväntar mig att den utvecklingen fortsätter. Den är naturlig och ofrånkomlig. Den speglar SAS. Det handlar om en strukturrationalisering, vilket är något som svenska fack normalt sett inte motsätter sig.

Robert Gustafsson, ordförande för SAS-sektionen i Svensk Pilotförening är försiktigt positiv till SAS-ledningens plan, men kritisk till hur kraven på de anställda har framförts.

– Det innebär stora strukturgrepp som vi har efterfrågat i flera år, för att på något vis få ner antalet anställda per flygplan. Vi är kanske flest anställda i världen per plan och det är nog inte hållbart i längden. Men på vårt område har man ställt ultimativa krav och det accepterar vi inte. Det strider mot allt regelverk som finns på den svenska arbetsmarknaden. Man gömmer sig bakom ägare och banker som får diktera villkoren, säger han till TT.

Statsgarantier för lån

Om de svenska facken tycks relativt förstående till åtgärderna på SAS. I Norge är förbunden däremot mer stridbara.

– De kan bara glömma att sänka våra löner, säger Asbjørn Wikestad i SAS personalklubb till norska NRK.

EU har gett klartecken till regeringarna i Sverige, Danmark och Norge att lämna statsgarantier till de banker som förnyar lån på 4,7 miljarder kronor till SAS.

Finansmarknadsminister Peter Norman (M) ska enligt Dagens Industri personligen ha kontaktat bankernas styrelser för att förmå dem att gå med på förlängningarna.

"Kreditfaciliteten är ett lånelöfte och inte ett tillskott av kapital", skriver regeringen under morgonen i dag i ett pressmeddelande.