Lagförslaget som ska göra tvångsåtgärder lagliga

Monica Gunne

Så ska de demenssjuka hanteras.

Binda fast.

Låsa in.

Tvångsmedicinera.

Och övervaka med larm.

Ett lagförslag ligger på folkhälsominister Maria Larssons bord.

Ett lagförslag som ska göra tvång och ”tvångsåtgärder” lagliga.

Med spännbälten och tung medicinering ska de demenssjuka hanteras och sövas ner.

Kuddlarm.

Bälten.

Mediciner.

Idag är tvång inom demensvården inte tillåtet utom i nödvärn.

Men det sker ändå.

Varje dag använder personalen ett ”beskedligt” tvång. Ett tvång som inte har stöd i lagen.

Det kan vara att låsa en ytterdörr. Det kan vara bälten, brickbord, sänggrindar eller olika typer av larm. Eller ”dold medicinering”, där personalen har mosat ner mediciner i potatisen.

Var tredje person på ett sjukhem och var femte person inom äldreomsorgen får redan nu finna sig i den här typen av ”beskedliga tvångsåtgärder”.

Och enligt utredarna kommer den nya lagen att stärka rättsäkerheten för de dementa patienterna, samtidigt som personalen slipper att bryta mot lagen.

Enligt remissvaren från bland annat Demensförbundet kommer de anhöriga att få en svagare ställning.

Enligt lagförslaget ska en son eller dotter inte kunna företräda sina föräldrar vid ett överklagande av en tvångsmedicinering.

Det ska istället en så kallad ”god man” göra.

Positiva effekter av ”tvångsåtgärderna”:

• undvika störningar i den medicinska behandlingen

• skydda andra patienter och personal

• öka känslan av trygghet för den dementa

• undvika fall och skador

Negativa effekter av ”tvångsåtgärderna”:

• muskelstyrkan försvagas

• svårare att gå och röra sig

• försämrad balans

• ökad risk för att ramla

• ökad risk för benskörhet

• längre vårdtider

Därtill:

• förstoppning

• inkontinens

• trycksår

• infektioner

• ökad oro

• ökad risk för depression

• ökad risk för förvirring

• ökad dödlighet