Pampiga firandet är inte slump
Det är ingen slump att Kremls firande av segern i andra världskriget aldrig varit större och mer pampigt.
President Putin utnyttjar firandet för att underblåsa nationalistiska stämningar och stärka sin egen ställning.
Men luckorna på hedersläktaren kunde inte dölja hur isolerad Rysslands ledare är idag.
Före 1965 firades segerdagen inte officiellt i dåvarande Sovjetunionen. Diktatorn Josef Stalin var rädd att militärparader skulle stärka framstående generalers popularitet på hans egen bekostnad.
Men sedan dess har den 9 maj varit en av de viktigaste dagarna i Ryssland.
På bilder från 60-årsfirandet för tio år sedan vinkar en leende Vladimir Putin mot publiken omgiven av USA:s president George W Bush och Frankrikes president Jacques Chirac.
Den här gången hade Kreml bjudit in ledare från 68 länder. Färre än 30 deltar.
Med det nya kalla kriget har stämningen i världen helt förändrats.
Framförallt så stannar i stort sett hela västvärlden hemma. Ingen Obama, Merkel, Cameron eller Hollande.
Smart drag av Merkel
Västvärlden känner fortfarande tacksamhet för Sovjetunionens insatser i andra världskriget. Inget annat land betalade ett så högt pris i mänsklig lidande. 26 miljoner ryssar dödades.
Men ledarna i Washington, Berlin, London, Paris och andra huvudstäder vill visa att man inte accepterar Putins annektering av Krim och det pågående kriget i östra Ukraina där Ryssland är den drivande kraften. Putins aktioner hotar hela det säkerhetspolitiska system som byggts upp sedan Berlinmurens fall 1989.
Merkel har gjort det smarta draget att komma till Moskva dagen efter segerfirandet för att lägga ner en krans på den okände soldatens grav. Därmed visar hon respekt för det ryska folkets uppoffringar samtidigt som hon kan markera mot Putin.
Hon visar också att dörren fortfarande är öppen om Putin är beredd att upphöra med sin aggressiva politik gentemot ett antal grannländer. Fientligheten mellan Ryssland och västvärlden behöver inte fortsätta.
Putins känga
Ingenting tyder dock på att Putin är på väg att överge den väg mot konfrontation som han slagit in på. I sitt korta tal på Röda togrget passade han på att peka finger mot västvärlden.
– Efter kriget stiftade man internationell rätt, sa Putin. I dag struntar man i den. Man vill bygga en unipolär värld. Det är illa för stabiliteten.
Inte ett ord det faktum att han själv i strid med alla internationella avtal roffat åt sig en bit av en grannation.
Putins mål är att återupprätta Ryssland som militär stormakt. Att visa upp nya avancerade vapen i paraden är ett led i att få Ryssarna att känna sig mer mäktiga och betydelsefulla. Inget land ska tro att de kan sätta sig på Ryssland.
Annekteringen av Krim hade, vid sidan av att säkra en viktig strategisk flottbas, samma syfte. Införlivandet av den ukrainska halvön, utan att ett skott avlossades, var omåttligt populär i Ryssland och ökade ytterligare stödet för Putin.
Sedan dess har kriget i östra Ukraina blivit en grav för många ryska soldater. Alla imponerande vapen, blanka soldatstövlar och pompa och ståt på Röda torget är ett sätt att skyla över att ryska soldater 70 år efter andra världskriget åter dödas i strid.
Glömt supermaktens kollaps?
Styrkedemonstrationen är också en signal till omvärlden och framförallt militäralliansen Nato att hålla sig borta från Rysslands intressesfär. Tre före detta Sovjetrepubliker är redan medlemmar av Nato. Hela Östeuropa som tidigare stod under Sovjetunionens inflytande likaså. Men där drar Rysslands president gränsen.
Putin vill förhindra att Ukraina, Georgien, Moldavien och andra Sovjetrepubliker som numera är självständiga länder ska gå med i Nato.
Då är det piska och hot som gäller. Inte morötter.
Han verkar ha glömt att det var alla pengar som Sovjetunionen la ner på kapprustning mot USA som låg bakom supermaktens kollaps.