Nyhetskolumn: Försvarsmaktens agerande väcker många frågetecken

Kerstin Nilsson

helskärm

Kanoner, skyttegravar – och moteld.

Det är vad Försvarsmakten är bra på.

Även när det handlar om en misstänkt gruppvåldtäkt i de egna leden, uppenbarligen.

Historien om den unga kvinnliga soldaten som inte ville, inte vågade eller övertalades att inte anmäla berör mig djupt.

En ung kvinnlig soldat, bara runt de 20.

Och Försvarsmakten, en lerkoloss med elefantfötter och månghundraårig erfarenhet av maktutövande, hemlighetsmakeri och mörkläggning.

Inte konstigt att hon inte ville eller vågade anmäla den misstänkta gruppvåldtäkten.

Vem skulle orka det?

Speciellt inte om det stämmer att hon övertalades att inte gå vidare med vad som hände i bastun den där fredagskvällen i februari.

Det är som Davids kamp mot Goliat – men med ett annat, mycket tråkigare och solkigare slut.

Det gör ont i hjärtat.

Försvarsmaktens agerande både då – och nu – väcker många frågetecken.

Efter Aftonbladets artikel på torsdagen hade ledningen vid F21, Norrbottens flygflottilj i Luleå, ett extrainsatt möte på kvällen.

Till Norrbottenskuriren säger Louise Levin, informationschef vid F21, att hon har varit i kontakt med den unga kvinnan.

Varför då, undrar jag?

Vad ville hon veta?

Eller vad ville hon säga?

Och motelden lät inte vänta på sig.

”Vi mörkade aldrig, vi agerade”, skriver Försvarsmakten på sin blogg efter Aftonbladets artikel.

Och nej, det tog inte alls tre dygn innan försvarsmakten polisanmälde den misstänkta våldtäkten – det tog 2,5 timmar, hävdar myndigheten.

2,5 timme efter att den unga kvinnan sagt att hon inte ville anmäla – men fortfarande tre dygn efter att man först fått veta att något hade hänt.

Den misstänkta gruppvåldtäkten, där tre provanställda soldater ska ha förgripit sig sexuellt på sin kvinnliga kollega i bastun, ska ha skett natten till lördagen.

Redan under lördagen fick ledningen ”en indikation på att något hänt”.

”Inte vad som hade hänt.”

Vad gjorde de då?

Tog de tag i saken?

Tog de reda på vad som hade hänt?

Ringde de polisen?

Nej, uppenbarligen inte.

Att det dröjde tre dygn innan händelsen anmäldes till polisen vill flottiljchefen Carl-Johan Edström inte kommentera när han pratar med Aftonbladet.

Men – efter mötet i ”skyttegraven” –  säger informationschefen Louise Levin att arbetsgivaren fick vetskap om den misstänkta gruppvåldtäkten först på måndagen, två dygn efter händelsen.

Då pratade man med de inblandade.

Då valde två av de utpekade soldaterna att avsluta sin provanställning – på egen begäran.

Med omedelbar verkan.

Den tredje fick inte sin provanställning förlängd.

Så behändigt – då var ju saken löst.

Eller?

Att kontakta polisen dröjde man ytterligare ett dygn med.

Och då var det redan för sent - någon teknisk undersökning gjordes aldrig.

Och vad sas egentligen i de där ”samtalen”?

Oavsett vad som hände – eller inte hände i den där bastun – är det inte Försvarsmaktens uppgift att agera polis, åklagare och domare.

Det är rättsväsendets uppgift.

Om det råder inga tvivel.

Det kan inte ens Försvarsmakten dementera.