Här anfaller orkanen

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-09-20

”Ivan” var bara början - framtidens stormar blir värre än någonsin

De kan komma upp i enorma vindstyrkor på 70 meter i sekunden. De river loss tak, kastar upp träd och bilar.

Våldsamma störtregn och stormvågor piskar sönder hus och förstör odlingar.

- Orkanerna har varit ovanligt många och kraftiga i år, säger meteorologen Anders Persson på SMHI:s forskaravdelning.

Orkanerna Charley, Frances, och Ivan har satt skräck bland invånarna i Karibien, Centralamerika och USA och dödat hundratals människor i sina fotspår.

Fast på fackspråk heter de egentligen tropiska cykloner.

Normalt uppstår de strax norr om ekvatorn - i Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen.

Tyder på klimatförändring

- Aldrig tidigare har det gått tropiska cykloner i södra Atlanten - det har varit för kallt. Men i mars uppstod det en mellan Brasilien och Angola. Det kan ses som tecken på klimatförändringen, säger Anders Persson.

Orkanerna har blivit våldsammare de senaste tio åren.

Dessutom kan orkansäsongen bli längre på grund av den globala uppvärmningen. Normalt är toppen i september då atmosfären är som varmast, men orkanerna kan fortsätta in i december.

De uppstår alltid över stora varma vattenytor (minst 26,5 grader). Den varma och fuktiga luften stiger och skapar en kraftig spiralvirvel uppåt som ständigt matas med varm luft underifrån.

Resultatet blir en jättecylinder som sträcker sig från marken och upp till 15 kilometers höjd. Diametern kan vara 20-50 mil.

Hastigheterna inuti orkanvirveln kan komma upp i över 70 meter i sekunden, med kraft att rasera hela byggnader.

Men redan när hastigheten i luftspiralen kommer upp i dryga 30 meter i sekunden slungas luften utåt av centrifugalkraften - som i en karusell. Då bildas plötsligt ett undertryck som suger luft neråt.

Molnväggar vid horisont

- Den nedåtgående vinden löser upp molnen och ger ett lugn i mitten. Det kan vara lugnt och soligt, som en vacker svensk sommardag, säger Anders Persson.

Detta stormens öga i mitten av virveln kan vara stort som Närke - över 10 mil i diameter. Molnväggarna med regn syns vid horisonten.

Hur lugnt det än känns i ögat är man omgiven av våldsamma krafter.

Hastigheten är som allra högst på insidan av orkancylindern.

Men utanför orkanen kan det vara ganska lugnt.

En orkan växelverkar inte med omgivningen utan är instängd i sig själv.

Den skrider fram över marken i ganska sakta mak, driver med de lätta vindarna på cirka 500 meters höjd.

Men den exakta vägen norröver är svår att förutsäga exakt.

- Orkaner kan byta kurs som halvberusade svenskar en fredagskväll. Ivan gjorde en undanglidande manöver utanför Jamaica, andra kan göra en tvärnit mitt ute på oceanen, säger Anders Persson.

Om havsytan rörs om kommer kallare vatten upp och motverkar orkanens framfart.

- En intensiv orkan bär frö till sin egen undergång när den river upp havsytan.

Klingar av över land

Orkanen klingar av när den kommer in över land, där temperaturen är lägre än över vatten.

Ivan klingade av snabbare än föregångaren Frances som härjade på Kuba för två veckor sedan.

- När de försvagas börjar de växelverka med omgivningen och kan hamna i västvindsbältet och bli ett Atlantlågtryck. Allt i atmosfären hänger ihop. Vindarna vi har i Sverige nu är rester från Ivan.

Norska cykloner

Vi får inga egna orkaner här eftersom varken vattentemperatur eller mängd räcker till. Norge har däremot sina egna "tropiska cykloner".

- Det är samma mekanism med varm uppåtgående luft över Norska havet. Cyklonerna, som kallas polarlågtryck, är mindre än de amerikanska, men kan ändå komma upp i 30-50 sekundmeter och hota oljeplattformarna utanför Norges kust.

Många meteorologer arbetar med att observera cykloner, att hitta, följa och förutse dem.

Men det finns inget sätt att undvika dem. Det är evakuering som gäller. Miljontals människor har evakuerats i Karibien och USA de senaste veckorna.

- Amerikanerna har fantiserat om att spränga orkaner med en atombomb, men det skulle vara förödande. Däremot kan man sprida kemikalier, t ex silverjodid, som får vattenångan att kondensera till regn. Därmed tappar cyklonen stinget.

Efter Ivan kommer Jeanne

Så farliga är orkanerna

Lugn i stormen

Så mäter man vind

Blåsig ordlista

Mitch dödade 10 000

De senaste veckorna har våldsamma orkaner plågat världen. Det oväder vi ser i Sverige nu är rester från de karibiska orkanerna förra veckan. Aftonbladet har granskat orkansäsongen - som förlängs av växthuseffekten.

Veta mer , Eva Barkeman

Följ ämnen i artikeln