Regeringen skjuter på försvarsbeslut
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-09-09
Så påverkar kriget i Georgien det svenska försvaret
Kriget mellan Ryssland och Georgien innebär att man måste göra en ny säkerhetspolitisk bedömning.
Därför skjuter regeringen på viktiga försvarsbeslut.
– Anledningen är att jag vill göra en förnyad och uppdaterad säkerhetspolitisk bedömning utifrån vad som händer i Georgien. Vi behöver en seriös analys av det som skett, säger Sten Tolgfors till Svenska Dagbladet.
I höst skulle egentligen regeringen ha bestämt hur försvarets utveckling ska se ut mellan 2010 och 2014. Men nu försenas försvarspropositionen och regeringen räknar enligt källor med att lägga fram den först i februari eller mars nästa år, skriver SvD.
Snabbhetsfaktorn
Sten Tolgfors och hans kollegor i regeringen följde utvecklingen i Georgien och insåg att snabbhet var en avgörande faktor i konflikten som fortfarande pågår där.
– Vi såg i Georgien att det inte var stora styrkor, ett par 10 000-tals man på sin höjd på rysk sida. Däremot skedde det mycket snabbt – och så har inte det svenska försvaret varit politiskt styrt tidigare, konstaterar Sten Tolgfors.
Sverige har 30 000 soldater och officerare i reguljära förband. Däremot är mobiliseringsförråden skrotade vilket innebär att det i dag tar ett år att utrusta 10 000 man. Att få 30 000 man utrustade och på fötter skulle i dag ta tre år.
Minskade anslag
Regeringen har fattat beslut att minska försvarsanslagen med 350, 620, och 980 miljoner de kommande tre åren. Men ett försvar med kontrakterade soldater och anställda skulle kosta mer.
Sten Tolgfors anser dock att man nu i första hand ska diskutera försvarets uppgifter och inte hur stora anslag försvaret behöver.
– Nu gör vi en fördjupad analys av det säkerhetspolitiska läget i omvärlden. Som grund för det ligger en inriktningsproposition som handlar om uppgifter. Nästa steg blir dimensionering av försvaret.
Först därefter kan man kan se hur stora kostnaderna blir, säger Sten Tolgfors till SvD.