Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jon, Jonna

Topphemlig plan för kärnvapen godkänd i USA

Publicerad 01.02

USA godkände tidigare i år en omskriven kärnvapenplan.

Dokumentet är topphemligt och finns bara i några få papperskopior – men nu har delar av innehållet avslöjats.

Två saker är nya.

USA:s strategiska kärnvapenplan uppdateras ungefär vart fjärde år. I mars godkände president Joe Biden en uppdaterad version där två saker sticker ut jämfört med tidigare, skriver New York Times.

För första gången är Ryssland inte i huvudfokus. I stället tror Pentagon att Kinas kärnvapenarsenal kommer att utmana både den amerikanska och den ryska inom tio år. Det gäller både antalet atombomber och hur de är utformade, enligt tidningen.

I dokumentet beordras de amerikanska styrkorna också att göra sig redo för en ny sorts hot: Koordinerade kärnvapenattacker från Ryssland, Kina och Nordkorea. Att USA:s fiender skulle gå ihop för att vinna ett kärnvapenkrig mot USA har tidigare setts som något osannolikt. Men planeringen i Washington har, skriver NY Times, förändrats av den nya verkligheten där partnerskapet mellan Ryssland och Kina växer och där både Nordkorea och Iran bidrar med vapen till Putins krig i Ukraina.

Finns bara på papper

Strategidokumentet kallas ”Nuclear employment guidance” och är så hemligt att det inte finns i digital form. Bara ett litet antal tjänstemän och befälhavare har tillgång till det i pappersform, enligt tidningen.

Två högt uppsatta företrädare har dock fått tillåtelse att släppa delar av innehållet i korta uttalanden.

Tidigare i augusti sa Vipin Narang, avgående kärnvapenstrateg vid Pentagon, att planen har uppdaterats för att kunna möta flera kärnvapenfiender samtidigt. Han underströk också det växande hotet från Kina.

– I synnerhet nämns den signifikanta ökningen av storlek och mångfald i Kinas kärnvapenarsenal. Det är vårt ansvar att se världen som den är, inte som vi hoppades eller önskade att det var, sa han enligt NY Times.

USA:s president Joe Biden.

Tre länder samtidigt

I juni gjordes ett liknande uttalande av Pranay Vaddi som sitter i USA:s nationella säkerhetsråd. Han underströk att Vita huset måste ta höjd för en kris där både kärnvapen och konventionella vapen sätts in samtidigt och från flera håll.

– Den nya strategin understryker behovet att avskräcka Ryssland, Kina och Nordkorea samtidigt, sa han.

Fler detaljer ur kärnvapendokumentet väntas bli offentliga när en avmaskad version släpps till kongressen någon gång innan Biden lämnar sin post.

Hans efterträdare får göra sig redo för en förändrad och instabilare kärnvapenvärld jämfört med för bara några år sedan, skriver NY Times.

Putin och andra ryska företrädare har flera gånger hotat att sätta in kärnvapen i Ukraina. I oktober 2022 bedömde USA att sannolikheten för en sådan attack skulle kunna överstiga 50 procent. Det skedde efter att underrättelsetjänsten snappat upp samtal mellan högt uppsatta ryska befälhavare.

Biden och andra världsledare fick då både Kina och Indien att göra offentliga uttalanden där de fördömde tanken på kärnvapen i Ukraina.

– Det var ett viktigt ögonblick, sa Richard N Haass, republikansk UD-veteran och professor emeritus vid Council of foreign relations, i en intervju som NY Times återger.

– Vi har att göra med ett Ryssland som har radikaliserats. Tanken att atombomber inte skulle användas i en konventionell konflikt är inte längre ett säkert antagande.

Kinas president Xi Jinping.

Då kan Kina vara ikapp

Här testskjuter USA interkontinental ballistisk robot 2020.

Men det skärpta hotet från Kina ses ändå som det stora skiftet i ett dokument som under hela efterkrigstiden har fokuserat på Kreml. Den kinesiska kärnvapenarsenalen växer nu snabbast i världen och i en högre takt än vad amerikansk underrättelsetjänst trodde för bara två år sedan, enligt tidningen.

Det sker efter att president Xi Jinping tagit bort den tidigare minimumstrategin och tagit sikte på att ha minst lika många atombomber som USA och Ryssland.

Pentagon har tidigare bedömt att Kinas kommer att ha 1 000 atombomber 2030 och 1 500 fem år senare. Det är, enligt NY Times, i ungefärlig nivå med vad Ryssland och USA har i dag.

Men kineserna tros ha ökat produktionen snabbare än så. Dessutom oroar sig USA för att Kina har avslutat begynnande diplomatiska samtal om förbättrad kärnvapensäkerhet, exempelvis att varna vandra vid tester och upprätta en hotline för att kunna se till att olyckor eller incidenter inte eskalerar.

Nordkorea gjorde tvärtom

Donald Trump trodde, efter sina tre personliga möten med diktatorn Kim Jong-un, att Nordkorea skulle överge sina kärnvapen. Det blev tvärtom. Regimen tros nu ha mer än 60 atombomber och bränsle för många fler, skriver tidningen.

Det har i sin tur förändrat hur hotet från Nordkorea ser ut. När landet bara hade en handfull kärnvapenladdningar ansågs de kunna skjutas ner av missilförsvaret. Men nu – med en arsenal som närmar sig Pakistans och Israels – ökar enligt NY Times källor den teoretiska risken för att Kim atombomber ska koordineras med Rysslands och Kinas.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln