Privatspanare hoppas hitta Havorringen

Uppdaterad 2015-01-26 | Publicerad 2015-01-25

Havorringen från 100-talet stals från Gotlands museum 1986.

Sedan dess har det varit försvunnit – tills nu.

Två privatspanare tror sig veta var det världsunika halssmycket finns – men får inte komma in i fastigheten.

– Vi väntar till fastigheten kommer i ny ägo, säger Bertil Bonnevier, som engagerat sig i fallet.

Under en sten på murens insida på Fornborgen vid Havor hittades det märkligaste fornfyndet i Nordens histora.

I ett stort romerskt bronskärl låg Havorskatten; flera romerska vinskopor i brons, en bronssil och två bronsklockor. Sist men inte minst låg där också en stor guldring, Havorringen, som tros ha tillverkats på 100-talet.

Det var 1961 i Hablingbo socken på södra Gotland.

– Det var en världsunik ring som man tror kan ha suttit på någon gudabid. Den var så stor och inte för en normalstor människa, säger Birgitta Strandberg-Zerpe, förste antikvarie på Gotlands museum.

25 år senare stals den.

”Problem med skattkammaren”

Till en början förvarades nationalklenoden i en specialbygd låda i järn med pansarglad i Gotlands Fornsals skattkammare. På mitten av 80-talet togs den ur kasun och ställdes bakom en larmad glasruta.

Birgitta Strandberg-Zerpe är en av få som var anställd även sommaren 1986:

– Jag märkte att det började springa bakom ryggen på mig. Jag jobbade på biblioteket på den tiden. Det var någonting som man förstod hade hänt men ledningen gick inte ut allmänt till personalen med det. Sedan stod det klart att den var stulen.

Det första larmet gick vid lunchtid. Personal genomsökte skattkammaren men alla glasmontrar var hela.

– Vi hade problem med skattkammaren vid det här laget. Det var träbjälklag så när det blev väldigt mycket folk där i rummet, tillexempel en hel skolklass, glappade mentallåsen i glasmontern och då utlöstes larmet. Larmet gick väldigt ofta. Då blev man inte observant tillslut och trodde att det inte var någonting, säger Strandberg-Zerpe.

En halvtimme senare går larmet igen.

Då upptäcks det att en skjutbar glasruta till monter nummer två var upplåst.

Det var den 800 gram tunga Havorringens monter.

Olika teorier har cirkulerat

Inte ens då saknade museipersonalen något.

Först klockan 11.50 dagen efter upptäcker personalen att halssmycket på 24 centimeter diameter var borta.

– Ingen vet när det skedde.

Tjuven hade inte lämnat något spår. Varken glasruta eller låset var skadat.

Istället syntes det tydligt att Havorringen saknades.

Den enda personen som polisen sedan letade efter var en misstänkt man med ett födelsemärke i ansiktet.

Det ledde dock ingen vart och än i dag är föremålet borta.

Brottet är preskiberat.

Museet har slutat leta för länge sedan – polisen likaså.

– Det är så länge sedan det skedde, säger Lars Sjösvärd, länsmuseichef.

– Men det betyder väldigt mycket för Gotland. Smycket har högst symbolvärde.

Det har figurerat olika teorier och rykten om årets lopp.

– Antingen är den nedsmält eller gått till någon samlare. Det finns mycket spekulationer om att det rör sig om insiderbrott och sådana saker. Sådant upprörde personalen på den tiden, säger Lars Sjösvärd.

”Det är vår ring”

I dag är det endast några privatspanare som utreder försvinnandet. Två pensionärer, en tidigare underrättelseagent och en kriminaltekniker.

– Det är vår ring, medborgarna i kungariket Sveriges ring. Andra tycker att den är dokumenterad och fotad och att vi ska nöja oss med det, säger Bertil Bonnevier, 77, pensionerad narkotikaspanare vid Visbypolisen.

De har ringat in en avliden arkeolog som jobbade för museet vid stöldtillfället. Några år innan hans död dömdes han för flera fall av stöld till rättspsykiatrisk vård för kleptomani.

Han hade stulit flera andra värdefulla föremål och sålt vidare, bland annat mynt.

En anhörig till honom har skänkt hans dokument, brev och dagboksanteckningar till privatspanarna. Där har de hittat en avgörande ledtråd om var han kan ha gömt guldringen.

– Han har alltså lämnat dokument efter sig som med största sannolikhet pekar på vad han har stoppat undan ringen. Han stal den inte utan han tog tag i den och gömde den för att den inte skulle bli stulen. Det är vår uppfattning, säger Bertil Bonnevier.

Där tar det dock stopp.

Privatspanarna kommer inte in i fastigheten. Och polisen har inte tillräckligt på fötterna för att begära en husrannsakan.

– Vi väntar tills fastigheten kommer i ny ägo. Då kan vi agera. Jag är förhoppningsfull, säger Bonnevier.

Havorringen är dock värd mer än bara ett symboliskt värde. Den uppskattas vara värd miljontals kronor.

– Ja, absolut. Det är en sak på en vit marknad och en annan sak på en svart och man måste hålla den gömd och inte får visa den för någon.