Fildelare krävs på ersättning

Fildelare i Sverige kan inom kort få krav på 2 000 kronor i brevlådan. Betalar man inte kan fallet hamna i domstol.

– Det är en närmast maffialiknande utpressningssituation, anser Jon Karlung, vd på nätoperatören Bahnhof.

Karlung är starkt kritisk mot att rättighetshavare nu gått ihop för att komma åt vad man kallar "den illegala fildelningen" i Sverige. Under namnet Spridningskollen ska man först informera om att det är olagligt att ladda ned upphovsskyddat material. Senare ska man börja skicka ut kravbrev, efter att ha spårat IP-adresser och vem som hade adressen när fildelningen skedde.

Sannolik höjning

Till att börja kommer kraven att ligga på 2 000 kronor.

– Men med stor sannolikhet kommer beloppet att höjas senare eftersom skadan av den illegala fildelningen är mycket större, säger Gordon Odenbark, vice vd på Gothia Inkasso i Varberg som står bakom Spridningskollen tillsammans med rättighetshavare till filmer och tv-serier som Atlantic Film, Crystalis Entertainment, Noble Entertainment och Scanbox Entertainment.

Odenbark ser verksamheten som "helt legitim" och "nödvändig" medan Jon Karlung är starkt kritisk.

– Det känns rättsosäkert om man låter en privat organisation börjar uppträda som polis, säger Banhof-vd:n.

Ingen terroristjakt

Jon Karlung är också kritisk mot datalagringsdirektivet som gör att operatörerna är skyldiga att lämna ut IP-nummer vid misstänkt brottslighet oavsett vilken påföljd som kan vara aktuell.

– En undersökning som vi gjort visade att den delen av polisen inte använts för att jaga terrorister eller organiserad brottslingar, vilket man faktiskt skulle kunna tycka vore motiverat. I stället använde man dem för att tillgodose en del av de här intressena inom film- och tv-branschen. Och det var väl knappast tanken med övervakningen och datalagringen.

Karlung ser det också som att de som jagar fildelare använder sig av förlegade affärsmodeller från 1900-talet. Musikindustrin har, anser han, till viss del redan bytt strategi medan stora amerikanska filmbolag fortsätter att driva frågorna aggressivt.

– I stället borde de koncentrera sig på att ta fram fungerande modeller för strömmad media, sådant som Netflix och Viaplay är exempel på, säger Jon Karlung.

Odenbark tillbakavisar Karlungs omdömen om verksamheten fast medger att "det kan verka hårt att ge sig på enskilda fildelare".

– Men ska vi få till en beteendeförändring så är det nog nödvändigt. Ett liknande initiativ har drivits i Tyskland och Finland och det har visat sig fungera.

TT