Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Pegida-ledaren: ’Vi ger inte upp’

Uppdaterad 2015-01-20 | Publicerad 2015-01-19

DRESDEN. Lutz Bachmann ser ansträngd och pressad ut.
Han har ett mordhot från islamistiska terrorister hängande över sitt huvud.
– Men vi ger inte upp, säger han. Nästa vecka planerar vi att demonstrera igen.

Bachmann är en av ledarna bakom Pegida, medborgarrörelsen som startat de antiislamistiska demonstrationerna i Dresden. Polisen tvingade organisationen att ställa in kvällens demonstration efter konkreta hot mot Bachmann och protestmarschen.

Nu sitter slaktarsonen för första gången på en presskonferens och försöker förklara vad Pegida egentligen vill. Tidigare har de skytt "lögnmedia" som pesten. En skog av mikrofoner är placerade på bordet framför honom och medgrundaren av rörelsen, Kathrin Oertel.

Dramatiken kring de antiislamistiska demonstrationerna dominerar media i Tyskland som fruktar att de ska splittra nationen. De två är uppenbart pressade och obekväma i situationen.

Men om de som står bakom hoten trodde att de skulle kunna stoppa proteströrelsen som har sin udd riktad mot muslimsk invandring men också står för ett politikerförakt i största allmänhet, så verkar de ha räknat fel. Tvärtom ser det ut som Pegida-rörelsen sprider sig. Både i Tyskland och utomlands.

– Vi kommer inte att låta oss tystas, bedyrade Bachmann.

Expert: Skapar ilska hos vanliga

När vi träffar Werner Patzelt, statsvetare vid universitetet i Dresden, tror han att hoten kan få motsatt effekt.

– De antiislamistiska stämningarna sprider sig i Europa, säger han, lätt igenkännlig med sitt yviga, krulliga hår.

Enligt Patzelt är huvudorsaken att det finns en klyfta i acceptansen av invandring mellan politikerna som styr och vissa delar av befolkningen.

– Det skapar en ilska hos vanliga människor. Särskilt när de blir kallade främlingsfientliga. De flesta har en fullt normal oro för vad de ser som en oreglerad invandring.

Undersökningar har gjorts om vilka det är som går med i Pegidas demonstrationer.

– Politiskt står de från mitten och höger ut, säger Patzelt. De flesta tillhör medelklassen och arbetarklassen.

Ungefär 25 procent av deltagarna röstade i senaste valet på Alternativ für Deutschland, AfD, ett missnöjesparti på högerkanten som kan beskrivas som en lightversion av Sverigedemokraterna.

”Tabubelagd fråga”

Att rörelsen har sitt ursprung i Dresden som är en del av forna Östtyskland har enligt Patzelt flera förklaringar.

Dels är Dresden en arbetarstad. Dels har människorna i öst genomlevt en kraftig omvälvning av samhället sedan Berlinmuren föll.

– Knappt har de hunnit hämta sig så kommer kravet på att de östra delarna ska ta emot lika många flyktingar som västra Tyskland gör. Folk tycker inte de blivit tillfrågade. Sedan gör attentat som det i Paris eller mordhoten mot Pegidaledarna inte saken bättre.

Bachmann och Oertel framme vid podiet känner sig missförstådda. De suckar över många av frågorna.

– Vi beskrivs som främlingsfientliga och rasister. Men det är inte vad vi står för. Tyskland behöver en genomtänkt invandringspolitik. Frågan har ignorerats alltför länge. Den är tabubelagd. Vi kräver att politikerna gör vad de har betalt för.

Så fort presskonferensen är slut reser båda sig upp och går ut bakvägen. Tätt följda av två stadiga poliser.

En civil polisbil parkerar precis vid ingången så att de två kan hoppa in utan att behöva röra sig i det fria.

Frågan om hur de ska våga genomföra en marsch om en vecka blir hängande i luften utan svar.

Samhällsklimatet rejält försämrat

Det är inte bara januarivinden som blåser kallt genom stadens breda gator. Sedan de antiislamska demonstrationerna drog igång har samhällsklimatet i Dresden försämrats rejält.

I förra veckan hittades en eritreansk asylsökande död och många misstänker att det kan ha samband med motståndet mot invandring.

Många invandrare har slutat skicka sina barn till skolan på måndagar av rädsla för trakasserier. Muslimska kvinnor undviker att bära slöja för att inte väcka tyskarnas vrede.

Bachman och Oertel erkänner att det finns nynazister och högerextrema som går med i Pegidas demonstrationer. Samtidigt avvisar de påståenden om att invandrare känner sig otrygga sedan demonstrationerna drog igång.

– Vem är de rädda för, undrar Oertel oförstående.

På kvällen är Dresden öde på ett sätt som det inte varit en måndagskväll sedan oktober. Stadsbilden domineras av mängder av polisbussar som rullar runt på platser där demonstrationerna brukar hållas.

Jürgen, han vill inte säga sitt efternamn och absolut inte vara med på bild, står och hänger utanför marknaden. Han tror att terrorhotet är något myndigheterna hittat på för att få stopp på demonstrationerna.

– Det är skandal att staten inte kan upprätthålla rätten att demonstrera.

Själv brukar han inte gå med men säger att han "håller med Pegida till 80 procent".

Ett äldre par som inte ens vill säga sina förnamn tycker det är skönt med en demonstrationsfri måndag.

– Demonstrationerna skapar oro i befolkningen. Det är bra om alla får lugna ner sig lite.