Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Orvar

Nödläge i Nya Kaledonien

TT-AFP

Publicerad 2024-05-15

Förödelse i staden Noumea i Nya Kaledonien i samband med de våldsamma upploppen.

Frankrike har utlyst nödläge och satt in soldater i Nya Kaledonien efter våldsamma upplopp på ögruppen.

Fler än 130 personer har gripits och minst fyra personer har dött i de värsta våldsamheterna som Nya Kaledonien upplevt sedan 1980-talet.

Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin uppger att hundratals personer, däribland ”runt hundra” poliser har skadats i oroligheterna, rapporterar den franska TV-kanalen France24. Ett av dödsfallen är en polis.

Frankrike utlyste nödläge i ögruppen, med start klockan 20 fransk tid, och president Emmanuel Macron varnar för att ytterligare våld kommer bemötas med ett ”orubbligt” svar.

Han kräver att den politiska dialogen återupptas för att få slut på oroligheterna, skriver Élysée-palatset i ett uttalande.

Frankrike har satt in soldater som skyddar flygplatser och hamnar, och det lokala styret har förbjudit Tiktok.

Nödläget ska i ett första skede pågå i tolv dygn.

Förändringar i röstningsförfarande

Protesterna bröt ut i måndags i samband med att Frankrikes nationalförsamling skulle genomföra förändringar i röstningsförfaranden, något som retat upp separatister.

Under upploppet brändes fordon och anläggningar, och butiker plundrades.

Myndigheterna svarade med att kalla in säkerhetspersonal, införa utegångsförbud, förbjuda allmänna sammankomster och stänga den största flygplatsen.

Strax efter att det franska parlamentet antagit de nya röstlagarna tidigt på onsdagen manade president Emmanuel Macron till lugn och bad representanterna att ”otvetydigt fördöma allt detta våld”.

Lagförslag grund till oroligheter

Grunden till oroligheterna är ett nytt lagförslag som ökar antalet röstberättigade i regionalval. En förändring som kritiker menar skulle kunna vara negativt för ursprungsbefolkningen.

Nya Kaledonien i Stilla havet är ett mellanting mellan en självständig stat och en fransk administrativ enhet. Ögruppen – som med sina runt 270 000 invånare varit franskt territorium sedan 1853 – har flera gånger röstat om självständighet, val som vunnits av nej-sidan.