”Jag spräckte skallen på min 19-års dag”

Mary Mårtensson

Tobias, 25, var nazist - nu kämpar han mot all form av extremism

Han var tonåring, extremt hatisk – och nazist.

Men en dag tröttnade han på våldet.

– Hat är som kokain. Det påverkar ens intellektuella förmåga, säger Tobias Svahn, 25.

I dag arbetar han aktivt mot all politisk och religiös extremism.

I kväll, tisdag, medverkar Tobias Svahn, 25, i Landskrona i tv-programmet "Mitt Sverige" i SVT2 – en serie i nio delar som tar tempen på Sverige i förändring.

Han berättar om uppväxten i Kävlinge, om hatet som kom att forma honom, om sina tonår som aktiv nazist och om hur han till slut lämnade den nazistiska rörelsen sedan han fått nog av våldet.

Han var 16 år, förbittrad och kände bara hopplöshet när han kom i kontakt med den nazistiska rörelsen – en ideologi som stämde överens med hans begynnande åsikter.

– Åsikterna bottnade i att jag hade väldigt låg tilltro till samhållet och kände väldigt lite hopp inför framtiden, säger Tobias Svahn till Aftonbladet.

Kände sig marginaliserad

Den nazistiska rörelsen legitimerade hans hat och han kanaliserade sin ilska genom våldet.

– Det är en väldigt våldsam miljö. Jag hade hittat en ideologi där mitt hat kunde användas till något "positivt".

Tobias Svahn beskriver en barndom i ekonomisk och känslomässig utsatthet. Han mådde extremt dåligt psykiskt. Hatet var en kuliss som dolde känslor av sorg, saknad, ledsnad, besvikelse, övergivenhet och uppgivenhet.

– Jag kände mig så fruktansvärt marginaliserad. Jag var så sjukt, sjukt, jävla less på samhället. Jag hade uppfattningen att samhället var helt fruktansvärt genomruttet och hade svikit mig på alla sätt. Jag kände inte att jag var skyldig samhället någonting.

Som aktiv nazist bedrev han opinion och arrangerade aktioner.

Som att rensa ogräs

På sin 19-årsdag fick han sex flaskor krossade mot sin skalle och sedan dess är hans bakhuvud buckligt. Han säger att han själv slogs i nödvärn.

Han började med tiden alltmer ifrågasätta den nazistiska ideologin. Det var en långsam process  – "som att rensa ogräs ur en rabatt". Han gjorde lumpen och hamnade i andra sammanhang.

Det första han ledsnade på var våldet.

– Jag var trött på allt våld som genomsyrade rörelsen och ens liv. Jag pallade inte med våldet och att alla knarkade så mycket, säger Tobias Svahn.

Han kände stolthet över sin intellektuella kapacitet.

– Men hat hämmar ens intellektuella förmåga. Hatet påverkar dig likadant som kokain.

Hur blev du kvitt hatet?

– Jag lärde mig att hantera de känslor som födde min ilska och mitt hat.

Och så hände något som hade varit omöjligt tidigare.

Han blev kär – i en svart kvinna. I dag bor de tillsammans.

Känner ånger

Numera arbetar Tobias Svahn aktivt mot all slags politisk och religiös extremism, anställd i projektet Samtalsaktivisterna.

– Allt jag jobbar med gör jag för att förhindra spridning av extremism och bidra till förståelse kring varför extremism uppkommer. Det finns en skrämmande brist på insikt om varför människor väljer att radikaliseras. Det är en samhällsförändring som jag känner att vi måste stoppa.  Jag är övertygad om att vi genom samtal kan förändra sådant som polariserar samhället och komma åt extremismen, säger Tobias Svahn.

Han tänker mycket på dem som han skadat tidigare med hat, våld och retorik.

– Jag kan känna väldigt mycket skam, väldigt mycket ånger.