”Kräv att skolan agerar”

Eva Stenelund från BRIS chattade om ungas problem

ung tjej säger: Hej Eva! Jag är själv en ung tjej på 17 år som bor i förorten men ser hur de yngre verkligen försöker göra allt för att kunna umgås med de äldre. Jag menar, jag ser 13åringar som röker på, dricker, röker och har ett dåligt beteende som sedan kommer leda till rykten, vilket kommer få de att må dåligt senare i tiden, allt detta bara för att verka en "inne-människa". Kan jag, en person på 17 år, göra något åt de utan att behöva tala med föräldrarna?
Eva Stenelund säger: Hej! Vad bra att du ser och bryr dig. Ett första steg kan vara att prata med dem själva först, om du känner dem. Annars kan man berätta för en vuxen vad man ser och oroar sig för utan att nämna namnen/Eva
Adam säger: Hej Eva. Kan man kontakta BRIS om ett känsligt ärende och lita på eran sekretess, t.ex om det gäller saker som incest och misshandel? Eller har ni nån skyldighet att ingripa?
Eva Stenelund säger: Hej. När man kontaktar oss är man alltid anonym. Om man vill ha hjälp av oss att gå vidare kan man få det men vi gör inget om personen inte vill. Ingen behöver berätta sitt namn.
Sven säger: Hej! Undrar bara om barnen mår sämre nu, än för 20 till 30 år sedan.
Eva Stenelund säger: Hej! Jag tror att många barn mår bra, det får vi inte glömma bort. Många problem har uppmärksammats som man tidigare inte vågade prata om. Men barn som är utsatta kan vara det på fler sätt idag. Den psykiska ohälsan vet vi har ökat.
sanna säger: vad kan bris göra rent prakiskt om man har problem hemma?
Eva Stenelund säger: Hej! Beroende på vad personen själv tror skulle kunna vara hjälpsamt kan vi tillsammans fundera ut vad BRIS kan hjälpa till med. Exemplevis förmedla kontakt med någon i barnets närhet som kan hjälpa till (skolkurator eller socialtjänst)Ibland behöver man få veta sina rättigheter och var man ska vända sig.
säger: Hej! Vad kan jag göra för att hjälpa till? är en helt vanlig mamma som blir förtvivlad av att så många barn far illa.
Eva Stenelund säger: Hej! Det finns mycket man kan göra, både som en vanlig vuxen när man ser och möter barn i sin vardag - att visa att man bryr sig, kanske fråga hur barnet mår exempelvis. Genom att stödja BRIS eller andra organisationer som jobbar för att stödja barn kan man också göra skillnad.
säger: Hejsan, jag har ofta ont imagen, ofta för stress /inre stress. framkallar min oro självmant men det är jätte jobbigt när den kommer och den slutar bara sådär. vad kan min oro bero på?
Eva Stenelund säger: Hej! Att känna press och krav under längre tid kan verkligen vara jobbigt och det kan ju bero på flera saker, både faktiska omständigheter som kan behöva förändras (krav, skola, oro för andra etc) men också en oro för att man känner oro. Det viktiga är hur du kan börja må bättre.
Ronny säger: Hej! Jag undrar hur man som utestående kan ge stöd åt ett barn som är mobbat i skolan, trots att man inte är med barnet i skolan där mobbningen sker och pågår?
Eva Stenelund säger: Man kan kontakta skolans personal och berätta sin oro och vad man vet händer på skolan. Man kan också be att få se hur deras plan för att arbeta mot mobbning och kränkningar ser ut. Prata också med det aktuella barnet om vad som skulle kunna vara hjälpsamt.
anonym säger: vilken ålder vänder sig bris?
Eva Stenelund säger: Hej. De flesta som vänder sig till BRIS är i 12-16årsåldern men även yngre och äldre kontaktar oss. Snittåldern är drygt 14 år.
säger: Vad skulle ni på BRIS säga är anledningen till den ökad psykiska ohälsan? Är det att kraven i samhället ökat, antalet övergrepp ökat eller helt enkelt att barn idag väljer att uppmärksamma sina problem mer?
Eva Stenelund säger: Hej! Din fråga är inte så lätt att svara på. Det är säkert många faktorer som påverkar. Alla val, alla möjligheter, som blir till krav tillsammans med en stor ensamhet som många känner är något många berättar för oss om. Frånvaron av och längtan efter någon vuxen att prata med är också en viktig faktor.
Mikaela säger: Hej, jag har en kompis som är mycket deprimerad och ligger för det mesta bara hemma i sin säng. Jag vet att hon skär sig och skadar sig på andra sätt. Jag känner mig väldigt hjälplös och jag tycker inte om att hon mår så dåligt... vad kan jag göra för att hon ska må bättre?
Eva Stenelund säger: Hej! Att vara en kompis som bryr sig räcker en bit men det låter som om din kompis behöver mer hjälp. Du kan erbjuda dig att följa med till någon vuxen och berätta om vad som händer. Om hon/han inte vill det kanske du ändå behöver berätta för en vuxen du har förtroende för att din kompis behöver hjälp. Det finns flera sätt att få hjälp. kanske kan du tipsa din kompis att kontakta oss så kan vi prata mer om hur hjälpen kan se ut. Även du kan kontakta oss för mer stöd.
dodd säger: Vad tror du måste hända rent konkret för att vända "trenden" med barn som mår dåligt?
Eva Stenelund säger: En viktig sak som många barn och ungdomar förmedlar till oss är att det inte är så lätt att veta var man ska vända sig om man inte mår så bra. Vi tror att det måst bli lättare, enklare att snabbt få hjälp, innan det hinner gå så långt. ofta är det livsfrågor och oro som kan mötas på ett bra sätt om man får möjlighet att göra det tidigt. Fler vuxna i elevhälsovården och fler ungdomsmottagningar är några av de önskemål vi har.
Anonym säger: Hej Eva, kan alla barn prata med bris? Alltså kan barn som har knarkare till föräldrar prata med er. För jag har det :(
Eva Stenelund säger: Hej! Alla är välkomna att kontakta oss. Aningen via Barnens Hjälptelefon där vi betalar samtalet, eller via BRIS-mejlen på våran hemsida.
jennica säger: det med att betyg ska ges från årskurs 6, tror du inte det kan förvärra stressen ifrån skolan till ungdomar, och betygshetsen som redan finns att trapps upp ?
Eva Stenelund säger: Jag tor att det kan upplevas som stress om vuxna använder betyg och omdömen utan att de kan påverkas och kännas rimliga. De barn och ungdomar som kontaktar oss säger ofta att betyg är något som stressar.
bluebird säger: Hm.. min fråga försvann. Jag undrade över vad vi som föräldrar kan göra när vår dotter utsätts för olika saker, som falsk ryktesspridning om sexuella relationer, blir kallad hemska saker i korridoren av skolkamrater med mera. Skolan har ännu inte svarat på frågan, trots att dottern pratat med kurator kring det hela ett flertal tillfällen.
Eva Stenelund säger: Hej. Det du beskriver är ett stort problem som ofta negligeras vilket aldrig skulle accepteras om det hände mellan vuxna på en arbetsplats. Ni ska kräva av skolan att de agerar och ger svar. Er dotter och även ni ska känna er trygga med att det finns stöd att få.
Anonym säger: Vad ska man göra om en förälder har slagit en?
Eva Stenelund säger: Att bli slagen är aldrig okej. Berätta för någon mer vuxen vad som hänt. Det viktigaste är att få slut på våld. Någon vuxen man litar på kan vara en första hjälp.
luz säger: hallå. jag undrar bara: - hur ska man få vuxna att förstå att det man berättar är sant?
Eva Stenelund säger: Om man vuxna man berättat för inte tror på en ska man vända sig till någon annan, om det går. Man ska inte ge sig. ibland lyssnar vuxna mer på andra vuxna och då får man ta en annan vuxen till hjälp.
Moderator säger: Okej, här kommer dagens sista fråga
jenny säger: Hur tycker ni att man som lärare ska arbeta mot mobbning och sådana problem i skolan? Och hur ska man ta upp ämnet med det barn man märker är utsatt?
Eva Stenelund säger: Hej! Det finns många skolor som har bra, utarbetade program och modeller som fungerar bra. Jag tror man ska ta hjälp av hur andra hittat bra sätt. Personal i skolan måste få möjlighet att träna sig i detta arbete och i hur man pratar med barn kring dessa frågor.
Moderator säger: Ja då tackar vi Eva för chatten. Tack för alla jättebra frågor, tyvärr hade vi inte möjlighet att ställa alla.