Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sibylla

Bakterieutbrott väntar – "inte en vanlig topp"

Publicerad 06.39

Statsepidemiolog Magnus Gisslén. Arkivbild.

Sverige står inför det största mykoplasmautbrottet på flera år. Bakterien kan i vissa fall leda till lunginflammation.

– Det är inte bara en vanlig topp, utan det är nog mer än vad man annars ser, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Mykoplasma är en bakterie som orsakar feber, huvudvärk, ont i halsen och torrhosta. Smittan kommer kraftigare vissa år och detta år ser ut att bli ett ”mykoplasma-år”.

– Det finns mycket som tyder på att vi har mer nu än tidigare toppar innan pandemin, säger Magnus Gisslén, som också är infektionsläkare och professor vid Sahlgrenska akademin.

Mykoplasma är ingen anmälningspliktig sjukdom och det finns inga officiella siffror över antalet fall.

Fler på sjukhus

Men Folkhälsomyndigheten ser dels att antalet laboratoriebekräftade fall – som tas på personer som blivit svårt sjuka – ökar, dels att sjukvården rapporterar att fler läggs in.

Smittan sprids vanligen bland unga, exempelvis i skolan, och sedan vidare i familjer.

– Det är liknande symptom som vid andra luftvägsinfektioner med låg feber, huvudvärk, heshet och torrhosta. Hostan kan sen sitta i ganska länge, säger Gisslén.

För de flesta blir mykoplasma inte mer än så. Men ungefär en av tio som smittats drabbas av lunginflammation.

– I de allra flesta fall är lunginflammationen så pass lindrig att den går över av sig själv. Men en liten del blir sämre och behöver antibiotika.

Inkubationstiden är relativt lång och det dröjer två till tre veckor från smitta till att sjukdomen bryter ut.

Till skillnad från covid är det inte de vanliga riskgrupperna som löper störst risk att bli svårt sjuka, utan ungdomar och unga vuxna. Där är mykoplasma den vanligaste orsaken till lunginflammation.

Små barn slipper ofta sjukdom helt eller blir kanske bara lätt förkylda.

Går inte att veta

Hur vet man om det är mykoplasma man har eller bara en förkylning?

– Det kan man inte veta. Har man en långdragen hosta kan det vara mykoplasma, men det skulle också kunna vara kikhosta eller något virus, säger Gisslén.

Att mykoplasma ser ut att toppa i år har delvis sin förklaring i pandemin när många isolerade sig hemma. Det har lett till att immuniteten för flera sjukdomar är lägre.

Folkhälsomyndigheten råder den som är sjuk att stanna hemma, så länge man har feber och är påverkad.

– Får man ordentlig påverkan på sitt allmäntillstånd, kanske ont i bröstkorgen, svårt att andas eller ont i ryggen, ska man höra av sig till vården via 1177, säger Magnus Gisslén.

Följ ämnen i artikeln