Flyr tillbaka till Syrien från Libanon
Uppdaterad 07.51 | Publicerad 06.17
MASNAA. Tiotusentals syrier flyr bomberna i Libanon, tillbaka till Syrien och diktaturen som de lämnade för att undvika inbördeskriget.
– Jag hamnar hellre i fängelse i Syrien än dör i Beirut, säger Abdullah, 31.
I Libanon ställer flyktingströmmen frågan på sin spets om Syrien har blivit ett säkert land.
Bilkön ringlar fram i tredubbla filer i ett tutande kaos. Hela familjer bär på de tillhörigheter som de fått med sig i all hast. Värmen börjar bli tryckande. Vuxna och barn bär på tunga balar och väskor.
Tvåbarnspappan Abdullah vill inte vara med på bild då han är rädd för regimen ett par kilometer bort. Den som han flydde för ett årtionde sedan under brinnande inbördeskrig.
Men i likhet med många andra har han och hans familj nu gjort en bokstavlig helomvändning i sina liv.
Bestämde sig efter bombningarna
Antibunkerbomberna som Israel släppte ned över Beiruts södra förorter under fredagskvällen blev det som fick honom att slutgiltigt fatta beslutet.
– Vad hjälper det min familj om vi dör där borta, säger han med tanke på Beiruts södra förorter.
I Libanon kunde han arbeta som väktare och försörja sin familj. De bodde i en lägenhet i Hizbollahfästet Dahiyeh som Israel nu bombar.
Det var här som deras kraftiga bomber tog livet av Hizbollahledaren Nasrallah under fredagskvällen. Nu gapar ett stort och djupt hål från antibunkerbomberna som en påminnelse om kraften i Israels militära styrka.
”Måste rädda min familj”
Vid vägkanten kramar 30-åriga Muhammad om sin fru Reem och deras 9 månader gamla bebis. Mamman och bebisen får sitta längst fram i en Toyota pickup in i Syrien. På flaket kurar andra familjer ihop sig med sina hastigt hopsamlade tillhörigheter.
– Jag sätter min familj i säkerhet i Syrien. Jag måste i alla fall rädda min familj. Själv stannar jag kvar i Beirut, säger Muhammad och slår ut med armarna vid följdfrågan:
– Ja, det är klart att jag är orolig för kriget i Syrien, men här är det mycket värre nu, säger han.
Barn med ångestattacker
Oron är påtaglig bland många av flyktingarna på trottoaren. Inte minst bland barnen, i likhet med syskonen Ahmad, 3, och Nahir, 4. Deras föräldrar berättar att de har haft ångestattacker under de senaste dygnens bombningar.
Enligt FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, korsade 30 000 syrier och libaneser gränsövergångarna till Syrien bara under de första dagarna av Israels massiva bombningar. Ungefär två tredjedelar var syrier som valde att återvända.
– Det är ytterligare en prövning för familjer som tidigare har flytt krig i Syrien som nu blir bombade igen i det land där de har sökt skydd. Vi måste undvika att återuppliva dessa hopplösa scener av förstörelse och förtvivlan, sade Filippo Grandi, chef för UNHCR.
De bomber som Israel nu släpper över Libanon sprider inte bara skräck och terror bland befolkningen. De kan också att ge ett långvarigt, politiskt efterskalv den dagen dammet har lagt sig.
Bakgrunden till det är att Libanon är kanske det land som mest av alla har öppnat sina gränser för syriska flyktingar – sett till sin befolkning. Det är en flyktingström som inte alltid har varit smärtfri.
Ses som ”säkert”
Flera libanesiska partier har den senaste tiden drivit frågan om syriernas plats i det libanesiska samhället. Avsikten har varit att begränsa deras möjligheter till skolgång och integration.
Att tiotusentals syrier nu väljer att återvända till det land som de har flytt ifrån tar flera politiska partier som kvitto på att Syrien nu skulle vara ett säkert land.
Ett land dit fler syrier kan skickas.
Assad utlovar amnesti
Samtidigt har Syriens president Bashar al-Assad insett att situationen kan hjälpa hans ansträngningar att komma in i den internationella värmen – efter att ha varit en paria det senaste årtiondet. I förra veckan utlovade han en amnesti för de som återvänder och har flytt sin militärtjänst.
Det beslutet hyllar vissa i Libanon:
“Det är en möjlighet att underlätta processen med återvändandet av syriska migranter och flyktingar”, skriver den aounistiska, Patriotiska rörelsens parti i en kommuniké, citerad av L’Orient le Jour.
Den amnestin lämnar Ibrahim Muhammad, 18, klentrogen:
– Jag är säker på att de kommer tvinga mig att göra militärtjänst så fort jag har kommit in i landet, säger han. Den syriska regimen ligger fortfarande i krig på flera fronter inom landet.
