EU-valet: Här är vad du röstar på – egentligen

Svenska ledamöter driver svenska frågor i EU-parlamentet. Men de bidrar också till att stärka mäktiga partigrupper som ibland har helt andra åsikter.

Här är grupperna och vad de vill – oavsett vad svenskarna tycker.

EPP – Europeiska folkpartiet

De konservativa är störst i EU-parlamentet och väntas bli det igen, dominerade av tyska CDU/CSU. EPP stöttar Ukraina och starkare industri – men är också mer välvilligt inställt till traditionell jordbrukspolitik och styre från Bryssel än vad de svenska medlemmarna M och KD brukar gilla.

S&D – Socialdemokrater och demokrater

Har ofta krokat arm med EPP för att leda EU, även om man ända sedan 90-talet fått nöja sig med att vara den mindre av de två stora. Just nu är spanska PSOE största parti. Stöder Ukraina och ser gärna fler statliga och överstatliga investeringar. Deras önskan om större EU-inflytande på arbetsmarknaden och den sociala sektorn är ofta på tvärs med svenska S.

RE – Förnya Europa

Liberaler som fick ett rejält uppsving i Frankrike senast, tack vare stödet för president Emmanuel Macron. Nu väntas ett större tapp för den handels- och Ukrainavänliga gruppen, som varit viktig för att få ihop en majoritet bakom olika förslag. RE vill ha ett betydligt mer federalt EU med större makt för parlamentet – vilket skaver en del för svenska medlemmarna C och L.

De gröna/Europeiska fria alliansen

Bland miljöpartisterna ingår även regionala partier, EU:s piratpartister och andra småpartier. Har hjälpt till att få tyngd bakom klimatpolitiken, även om man ofta kritiserat övrigas ambitioner. Domineras av tyskar, ofta med en mer liberal narkotikapolitik än vad som gillas av svenska MP.

ECR – Europas konservativa och reformister

Skapades av brittiska Konservativa partiet (Tories), när de tyckte att EPP var för federalistiskt. Domineras nu av polska PIS som tryckt på i mer EU-skeptisk riktning, med fokus på minskad invandring och konservativ familjesyn. Står bakom Ukraina, men överväger att släppa in ungerska regeringspartiet Fidesz, vilket fått svenska SD att kräva särskilda röstregler.

ID – Identitet och demokrati

Den uttalat EU-kritiska ytterhögern spretar rejält, men förenas i kritik mot invandring och överstatlighet, men också en klart mer förlåtande syn på Ryssland. Väntas växa ordentligt, vilket dock hänger mycket på hur de olika ytterhögerpartierna väljer att formera sig. Har inga svenska medlemmar.

Vänstern/GUE-NGL

Är liksom ytterhögerns ID rejält spretande, med allt från irländska Sinn Féin till kommunistpartier. Starkt engagerat i nedrustning och hbtq-frågor, men också med flera som behållit sin Moskvavänlighet sedan kalla kriget, vilket ofta går på tvärs med svenska V.

De grupplösa

Egentligen ingen grupp utan bara samlingsnamn för partier som inte vill eller får vara med några andra: just nu allt från ungerska Fidesz till grekiska gammelkommunister. Grupplösheten ställer ledamöterna längst ner på listan över talartid och inflytande.