Ungern lägger fram nytt förslag för chat control
Publicerad 13.05
Chat control är uppe på bordet igen.
Nu har Ungern lagt ett nytt förslag på den kontroversiella EU-regleringen.
Förslaget har väckt mycket känslor, och har kritiserats för att vara både oplanerat och ogenomtänkt, men framför allt integritetskränkande.
Turerna har varit många både i Sverige och inom EU, och så häftiga att förslaget i dess nuvarande form pausades.
Men nu har nya EU-ordförandelandet Ungern lagt fram ett nytt förslag. Planen är att kunna rösta igenom kompromissen på justitieministrarnas möte i Luxemburg den 10–11 oktober.
Chat control, som egentligen heter Förordningen om sexuella övergrepp mot barn, är ett EU-förslag som är tänkt att förhindra spridning av bilder och material på övergrepp på barn.
Verktyget är tänkt att skanna digitala interaktioner i privata chattar för att hitta övergreppsmaterial, men detta går emot både enskildas rättigheter och EU-lagstiftningen.
– Rätten till privatliv och integritet är mänskliga rättigheter och skyddas både i EU-rätten men också av FN, sa Ängela Pändel, jurist och expert på digital lagstiftning, till Aftonbladet tidigare i sommar.
Snarlikt tidigare förslag
Journalisten Emanuel Karlsten har granskat dokumenten och menar att det nya förslaget väldigt likt det förslag som Belgien la fram innan sommaren. Till skillnad från inrikeskommisionären Ylva Johanssons ursprungliga förslag från 2022, ska inte längre all kommunikation övervakas, utan bara bilder och video.
Likt tidigare förslag måste användaren godkänna att deras material skannas, men om man inte samtycker kan man som medborgare i EU inte längre använda bild- eller videotjänster på internet. I princip alla kommunikationsappar kommer att påverkas, även krypterade såna som Whatsapp, Signal och Messenger.
Sverige har till 24 september att ta ställning till förslaget. Enligt Emanuel Karlsten är det inte helt klart om regeringen tycker att förslaget är tillräckligt nytt för att behöva förankras hos riksdagen igen.
Efter att EU:s medlemsländer har tagit ställning måste förslaget röstas igenom både i EU-parlamentet och ministerrådet innan det blir till lag. EU-parlamentet har sedan tidigare avvisat stora delar av förslaget, men ministerrådet har inte tagit ställning till förslaget alls ännu.
Inrikeskommissionären Ylva Johansson lade fram det ursprungliga förslaget i maj 2022.
