Så hoppas öriket vinna kampen för sin överlevnad

Ett litet örike i Stilla havet har drivit på för att få världens högsta domstol att yttra sig om staters skyldigheter när det gäller klimatförändringarna. Det beskrivs som ett viktigt steg i en allt mer intensiv kamp för klimaträttvisa.

Vanuatu är ett av de öriken som slåss för sin framtid i klimatförändringens frontlinje.

Byar har fått flytta sedan stigande havsnivåer förstört tillgången på sötvatten och det allt varmare havsvattnet har skadat korallrev, förvärrat cykloner och fått den för landet ekonomiskt viktiga tonfisken att söka sig bort.

Stillahavsnationen har gått i spetsen för ett initiativ som fick FN:s generalförsamling att i mars 2023 begära ett rättsligt yttrande från Internationella domstolen (ICJ) i Haag om staters skyldigheter kopplat till klimatförändringar.

– En vinst för klimaträttvisan av episka proportioner, sade Vanuatus premiärminister Ishmael Kalsakau då.

Och i slutet av förra veckan meddelade ICJ att utfrågningar kommer att påbörjas den 2 december i år.

Två frågor

FN-domstolen ska försöka svara på två frågor: Vilka skyldigheter har länder att skydda klimat och miljö samt vilka bör de rättsliga konsekvenserna bli för regeringar som genom bristande åtgärder och stora utsläpp förstör klimatet på ett sätt som drabbar andra? Domstolen ska särskilt väga in de skyldigheter som finns gentemot små, sårbara önationer såväl som gentemot framtida generationer.

ICJ, som brukar kallas världens högsta domstol, avgör vanligtvis tvister mellan länder men ger också rådgivande yttranden som tolkar hur befintliga internationella överenskommelser ska gälla i nya frågor. De är inte bindande, men ses som ett sätt att sätta press på regeringar och domstolar och bana väg för framtida stämningar.

Det väntas dock dröja flera månader, kanske år, innan ICJ kommer med sitt yttrande. Det är inte klart hur många länder eller organisationer som kommer att försöka göra sina röster hörda under utfrågningarna eller hur lång tid de kan komma att ta.

Tas till domstol

Fler och fler klimatmål tas till domstolar och tribunaler runt om i världen, som ett sätt att försöka få beslutsfattare och företag att göra mer för att minska de utsläpp av växthusgaser som värmer upp planeten.

I maj vann till exempel nio små östater det som beskrivits som ett historiskt mål i Internationella havsrättsdomstolen, som innebär att länder som skrivit under havsrättskonventionen måste göra mer för att skydda haven mot klimatförändringen.