Det räcker med en kranvridning för att oljepriset ska rusa
Den saudiske kungens död väcker en rad frågor.
Hur ska det gå med oljepriset? Ska Mellanöstern brinna ännu mer nu? Hur går det med de försiktiga reformerna i landet?
Räkna inte med några stora eller snabba förändringar.
Om man kan säga något positivt om regimen i Saudiarabien så är det att den åtminstone stått för stabilitet i en region som annars är mest känd för motsatsen. Landet har varit en pålitlig leverantör av olja till den industrialiserade världen.
Men det har skett till ett högt pris.
Kväste protesterna
Det glöms ofta bort men Saudiarabien är faktiskt en stenhård diktatur. Något vi blivit påminda om nyligen då en bloggare dömts till offentlig piskning för vad han skrivit.
När den arabiska våren drog igång 2011 slog saudiska regimen ner på varje försök att få demokratirevolten att slå rot i landet. Man gick även in med trupper i grannlandet Bahrain för att hjälpa regimen där att kväsa fredliga protester.
Visserligen är det kutym när en statschef dör att lyfta fram det positiva i hans gärning men de oförbehållsamma hyllningarna från framförallt president Obama känns ändå en aning märkliga.
Troligen är de mest ett uttryck för USA:s behov av fortsatt goda relationer med kungadömet. För trots att USA inte längre är lika beroende av den saudiska oljan är landet en viktig allierad i USA:s försök att få till en fred mellan Israel och palestinierna och få ett slut på inbördeskriget i Syrien och Islamiska statens framfart.
Sponsrar terrorn
Men Saudiarabien bedriver ett visst dubbelspel. Samtidigt som man säger sig vara mot IS så tillhör rika saudiska affärsmän de som sponsrar terrorism från både IS och al-Qaida.
Saudiarabien stödjer rebellerna i Syrien med pengar och vapen. Men den man egentligen vill åt är ärkefienden Iran. Med sitt handlade har regimen i Riyad bidragit till att underblåsa hatstämningar mellan shia- och sunnimuslimer. Den mest destabiliserande faktorn i Mellanöstern just nu.
I en oerhört konservativ regim stod kung Abdullah för en försiktig reformpolitik. Det faktum att kvinnor numera får arbeta i butiker som säljer damunderkläder har blivit en symbol för att förändringens vindar blåser även över den saudiska öknen.
När det är riktigt illa framstår även små framsteg som avgörande.
Avfärdar demokrati
91-årige Abdullah efterträds av den bara drygt tio år yngre Kung Salman. Ingenting tyder på att han tänker göra några tvära kast i politiken. Ett oroande uttalande är att han anser att reformerna kanske gått en aning för snabbt fram. Något som närmast lockar fram skratt i väst.
Familjens Sauds allt överskuggande ambition är att behålla makten. Man vill inte släppa fram några förändringar som kan hota den. Demokrati har man avfärdat som en mycket olämplig styrelseform for landet.
Mest intressant blir att se om även den nye regenten tänker fortsätta använda oljepriset som politiskt vapen för att skada Iran och för att slå ut den konkurrerande amerikanska skifferoljan som kräver ett oljepris på minst 70 dollar per fat för att vara långsiktigt lönsam.
Genom att vägra minska sin produktion har Saudiarabiens i sin roll som oljekartellen Opecs starke man tvingat ned oljepriset till under 50 dollar per fat. Många analytiker tror att priset fortsätter falla.
Men det räcker med att kung Salman bestämmer sig för att vrida åt oljekranarna så skjuter det snabbt i höjden igen.