Regeringens utredare: Slopa kornas betesrätt
Utredaren vill se mer mjölkproduktion genom färre regler
Uppdaterad 16.53 | Publicerad 14.18
När Astrid Lindgren fyllde 80 år fick hon en present av regeringen – världens strängaste djurskyddslag. Det blev obligatoriskt att låta kor komma ut på sommarbete.
Nu vill regeringens utredare ändra lagen.
– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, säger utredaren Elisabeth Nilsson.
Betesrätten ska slopas. Det föreslår regeringens utredare Elisabeth Nilsson på en pressträff med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) på torsdagen.
Betesrätten innebär att alla nötdjur över sex månader, förutom tjurar, måste få möjlighet att komma ut på bete under sommaren.
Sverige fick världens strängaste djurskyddslag 1988, som presenterades som en present till djurrättsförespråkaren Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag. Sedan dess har mycket hänt, menar regeringen. När Sverige gick med i EU och dess inre marknad ökade konkurrensen för bönderna markant. Sverige det enda land i EU där mjölkproduktionen har sjunkit sedan EU-medlemskapet 1995, enligt utredningen. Under perioden 2013 till 2022 minskade den svenska självförsörjningsgraden på mejeriprodukter från 100 till 72,5 procent.
Utredaren Elisabeth Nilsson fick i uppdrag att komma med förslag på hur det svenska lantbruket kan bli mer konkurrenskraftigt.
Ett av förslagen handlar om att kor som idag får gå fritt inomhus (lösdrift) i moderna ladugårdar – vilket inte var fallet på Astrid Lindgrens tid – ska kunna undantas från beteskravet. Idag hålls cirka 80 procent av mjölkkorna i Sverige i lösdrift. Beteskravet ska dock inte slopas för de kor som står uppbundna.
För att fler mjölkbönder ska nå lönsamhet behövs oftast antalet kor ökas – vilket med dagens betesrätt innebär att betesmarken behöver anpassas till den större besättningsstorleken. Betesrätten kan därför vara begränsande för expansion av verksamheten enligt utredaren.
Utredaren: påverkar inte djurvälfärden negativt
Organisationen Djurens rätt kritiserar förslaget. I ett pressmeddelande säger riksordförande Camilla Bergwall att forskning visar att bete är en del av kornas ”naturliga beteende och något som de mår bra av och behöver, oavsett om korna hålls uppbundna eller i lösdrift utanför betessäsongen”.
Det håller inte utredaren Elisabeth Nilsson med om. Enligt henne har utredningen låtit forskare gå igenom 900 vetenskapliga artiklar, som visar att det finns både för- och nackdelar med sommarbetet, och att forskningen inte är entydig.
– Min sammantagna bedömning är att med moderna ladugårdar med frigående djur så uppnår man en god djurhälsa, säger Elisabeth Nilsson.
”För tidigt att säga om förslagen blir verklighet”
Nu ska utredningens förslag ut på remiss – en process regeringen vill ska ha sin gång innan den meddelar vilka förslag som kommer bli verklighet.
– Men min bedömning är generellt att Sveriges bönder behöver mer tillit och mindre reglering, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Men Emma Nohrén (MP), ordförande Miljö- och Jordbruksutskottet, är kritisk:
"Många svenska lantbrukare kämpar med lönsamheten, men lösningen är inte att försämra djurskyddet. Vad finns det då för mervärde för konsumenten att köpa svenskt? Kullgren talar om att “bevara svenska värden” men vill ta bort något av det svenskaste vi har: välmående kor som får beta utomhus.", skriver hon i en kommentar till Aftonbladet.