”Skandalerna skadar tilltron”

Professor Joakim Nergelius kritisk mot systemet med nämndemän

Skandalen med den avhoppade nämndemannen i Arboga-målet skadar tilltron till rättsväsendet.

Det menar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

– Hur man än gör i det här målet tror jag att tilltron till rättssystemet kommer att minska, säger han.

Dagen efter att Västmanlands tingsrätt meddelat att rätten anser att den tilltalade 32-åriga kvinnan Christine Schürrer är skyldig till morden och mordförsöket i Arboga lämnade en av nämndemännen sitt uppdrag efter uttalanden till medierna.

”Inte bra”

Turerna kring målet skadar allmänhetens förtroende till rättssystemet, tror Joakim Nergelius.

– Den här situationen är inte bra. Tar man inte om rättegången kommer det förmodligen inte att öka allmänhetens tilltro till rättssystemet, och tar man om rättegången kommer många uppfatta att det är en cirkus och undra ”hur kan det gå så här?”, säger Joakim Nergelius.

Nergelius är kritisk mot det svenska nämndemanna-systemet.

– Det finns en del problem, tycker jag, med hur det ser ut i dag. Det verkar som det finns något i systemet som då och då ger upphov till skandaler, vilket gör att man kan fundera över om systemet är bra, säger han.

– Vi har sett lite för många exempel, tycker jag, på att nämndemän talar bredvid mun, säger Joakim Nergelius.

”Inte representativa”

Nergelius tycker att de lekmän som dömer i domstolar borde rekryteras på annat sätt. I dag väljs nämndemännen i kommun- eller landstingsfullmäktige efter att de nominerats av politiska partier.

– Jag tycker att man ska rekrytera på annat sätt, att det inte ska vara kopplat till de politiska partierna, säger Joakim Nergelius.

– Det borde vara ett mer slumpmässigt urval så att det blir mer representativt. Det finns statistiska undersökningar som visar att nämndemännen inte är representativa för befolkningen i stort, de är gamla och det finns ingen etnisk mångfald, säger Nergelius.

Fakta: Nämndemän

Nämndemännen är lekmän, vilket innebär att de inte behöver ha någon juridisk utbildning.

En nämndeman har samma ansvar för domstolens avgöranden som yrkesdomaren. Man röstar därmed om alla frågor som hör till avgörandet av målet och har också rätt att reservera sig mot en dom eller ett beslut.

Vid omröstning väger en nämndemans röst lika tungt som yrkesdomarens.

Nämndemännen ska bidra till att stärka allmänhetens inflytande och insyn i domstolarnas verksamhet, och därmed öka allmänhetens tilltro till rättssystemet.

Nämndemännen ska bidra till att avgöranden ligger i linje med den allmänna rättsuppfattningen.

Nämndemän förekommer i tingsrätt, hovrätt, länsrätt, kammarrätt och specialdomstolar som till exempel fastighetsdomstolen.

I ett brottmål i tingsrätten är i normala fall tre av fyra av domarna nämndemän. I brottmål i hovrätten är i normala fall två av de fem domarna nämndemän, och övriga tre är lagfarna domare – alltså yrkesdomare. I Högsta domstolen förekommer inga nämndemän.

Nämndemännen väljs i kommun- och landstingsfullmäktige efter att ha nominerats av de politiska partierna.

Valbar till nämndeman är varje svensk medborgare, som inte är underårig eller har förvaltare.

En nämndeman får ett grundarvode för varje sammanträdesdag. Grundarvode vid tjänstgöringstid kortare än 3 timmar är 250 kronor per dag och vid tjänstgöringstid 3 timmar eller längre 500 kronor per dag.

Nämndemannainstituet är inte grundlagsreglerat, vilket innebär att det teoretiskt sätt kan förändras eller tas bort relativt snabbt.

Källor: Joakim Negrelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, Sveriges domstolars hemsida (dom.se), Nämndemännens riksförbunds hemsida (nrf.cc). Rättegångsbalken.