Delade joint – och blev misshandlad

Victor Stenquist

En kvinna i 25-årsåldern misshandlades svårt av en bekant och tvingades till operation.

Han dömdes för brottet, men har inte kunnat betala skadestånd till henne.

Nu nekas hon ersättning av Brottsoffermyndigheten – då hon rökt joint med gärningsmannen.

I slutet av november 2011 blev en kvinna i Stockholmsområdet misshandlad.

En av de två männen hon umgicks med hade gett henne ett flertal knytnävsslag mot ansikte och huvud samt sparkat henne mot kroppen.

Han hade sedan fattat stryptag kring hennes hals och kvinnan var så pass allvarligt skadad att hon fått en fraktur på underkäken och behövde opereras.

I tingsrätten dömdes mannen för brottet och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan på totalt 39 680 kronor, däribland 20 000 kronor i inkomstförlust och 15 000 för kränkning.

Myndigheten nekar

Men när mannen inte kunnat betala henne går ersättningsdelen i första hand till kvinnans försäkringsbolag och i andra hand till Brottsoffermyndigheten.

Och när försäkringsbolaget nekat att betala har myndigheten nu tagit ställning i frågan och kvinnan kammar noll. Då hon själv begått en brottslig handling i och med att hon tidigare rökt en joint med gärningsmannen får hon inga pengar.

”Brottet har i detta fall inträffat då XX XX i sällskap med annan person missbrukade narkotika. Att missbruka narkotika - vilket i sig är brottsligt - tillsammans med andra innebär enligt Brottsoffermyndighetens synsätt att man utsätter sig för en ökad risk att skadas genom våldsbrott”, skriver myndigheten i sitt beslut.

Man skriver vidare:

”Brottsskadeersättningen kan således sättas ned eller helt falla bort (jämkas) om det är skäligt med hänsyn till att den skadelidande genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken.”

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, sitter själv i Brottsoffermyndighetens nämnd för brottsskadeersättning där ärendet kan hamna vid en omprövning.

Kan slå fel

Han vill inte uttala sig om det specifika fallet, men menar att lagen i sin nuvarande form kan slå fel.

– Lagen utgår från tanken att om man ger sig i lag med brottslingar får man ta kostnaderna själv om man inte får ut pengar av brottslingen. Man ska heller inte kunna utnyttja samhället sociala trygghetssystem om man själv har begått brott, säger han och fortsätter:

– Samtidigt kan det ju vara stötande om en rånare blir nedbrottad och misshandlad av en banktjänsteman och sedan får ersättning för sina skador.

Brottsskadelagen ska snart ses över av riksdagen och Mårten Schultz hoppas att man ser närmare på just den del av lagstiftningen som varit aktuell i bedömningen av ovanstående fall.

– Jämkningsregeln är för sträng och för stum. Det finns en stor risk att den slår för hårt och mot människor som i vissa fall har begått väldigt lindriga brott, säger han.