Nathalia Edenmont fostrades till krigare

Kerstin Nilsson

helskärm

Hon fostrades till krigare – och konstnär. Ända tills hon var 14 år slog hennes mamma henne med ett slagträ – varje dag. I Sverige är konstnären Nathalia Edenmont, 44, en excentrisk fågel.

Nathalia Edenmont väcker starka känslor med sin konst.

Inte bara för att den är stor och överdådig.
Den är ofta kontroversiell och ibland ganska obehaglig.
Ofta använder hon döda djur i sina bilder.
Möss, som hon har kapat på mitten, och trätt på fingrarna, som fingerdockor.
Eller en död kanin som hon stoppat in handen i.
Hon har polisanmälts för djurplågeri och för att ha gjort ett kollage av fjärilsvingar, där några av fjärilarna var fridlysta.
Ett tag tvingades hon till och med att leva under skyddad identitet.

Efter Sommar i P1 kommer jag att se hennes konst med nya ögon.

En lång aha-upplevelse

Att höra Nathalia Edenmont berätta om sin barndom och sin uppväxt på Krim blir som en enda lång aha-upplevelse.
Där finns den döda hönan, som hennes pappa kom hem med, i matbristens Jalta.
Där finns råttan, som åt upp hennes mat och höll henne sällskap, när hon satt ensam hemma och väntade på att mamma och pappa skulle komma hem.

Där finns storslagenheten, sorgen, ensamheten, humorn – och kreativiteten.
Det är både fascinerande och gripande att höra hennes historia, ibland lika absurd som en del av hennes bilder.

Blev slagen med slagträ

Som ensambarn växte hon upp, med stort självförtroende, bäst i klassen och omhuldad av sina föräldrar.
Hennes mamma gjorde allt för henne – inklusive att jaga henne med ett slagträ på kvällarna.
När fått stryk tvingades hon stå på knä på riskorn i skamvrån.

14 år gammal blev hon föräldralös.
18 år gammal gifte hon sig första gången (av fem!) – och blev slagen.
20 år gammal kom hon till Sverige och började jobba som hotellstäderska.
I dag ger hon konsten nytt liv – genom att göra konst av sitt liv.
Ett liv väl värt att både se och lyssna på.