Trump duckade frågan om Ukrainakriget – två gånger
Uppdaterad 11.00 | Publicerad 10.13
Två gånger fick Donald Trump frågan om han ville att Ukraina skulle vinna kriget mot Ryssland.
Två gånger vägrade han svara.
– Jag vill att kriget ska ta slut. Jag vill rädda liv som slösaktigt går till spillo, människor dödas i miljontals, svarade expresidenten.
Expresidenten Donald Trumps hållning till kriget i Ukraina har varit omdebatterad. Själv har han sagt att han skulle lösa konflikten på 24 timmar – innan han ens svurits in som president.
Frågan lyftes återigen under nattens presidentvalsdebatt. Då vägrade han svara ja eller nej på om han ville att Ukraina skulle vinna kriget.
När han inte svarat första gången fick han frågan igen, ännu tydligare:
Moderator: Bara för att klargöra frågan, tror du att det är i USA:s bästa intresse att Ukraina vinner detta krig? Ja eller nej?
– Jag tycker att det är i USA:s bästa intresse att avsluta detta krig och bara få det överstökat. Förhandla fram ett avtal eftersom vi måste få ett stopp på att alla dessa mänskliga liv förstörs, svarade han.
”Utan verklighetsbakgrund”
Militärexperten Joakim Paasikivi har sett de båda presidentkandidaternas svar om kriget i Ukraina.
– Trump verkar ta slumpvis valda siffror som jag inte har sett någon verklighetsbakgrund i och använda som slagträ. Och den oerhört diffusa fredsplanen där han ska ringa Zelenskyj och Putin och prata och lösa allt inom 24 timmar innan han ens har tillträtt som president efter valet, den har ingen substans alls utan är bara väldigt högt tonläge, säger Paasikivi.
Den tidigare överstelöjtnanten och läraren på Försvarshögskolan har i rollen som expert i krigsstrategi uttolkat kriget i Ukraina sedan starten och han känner inte igen bilden som Donald Trump målar upp om att man från amerikanskt håll inte talat om den ryska kärnvapenförmågan.
– Det är också anmärkningsvärt för ryssarna har talat väldigt mycket om det och det har också bemötts från amerikansk sida av den amerikanska ledningen. Både Biden har talat om det i tv och säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan har också tydligt klargjort konsekvenserna av rysk kärnvapeninsats. Det var också sånt som inte stämmer med det som faktiskt är sagt, säger Paasikivi.
”Ger större säkerhet”
Att Trump inte pratar om konsekvenserna av den ryska invasionen är anmärkningsvärt, enligt Joakim Paasikivi.
– Hans hållning är den svårförståeliga att kriget måste sluta för att människoliv måste sparas. Det är naturligtvis dåligt med krig, och det var den grundläggande tesen. Men både orsaken till kriget, det vill säga Rysslands oprovocerade anfall, och konsekvenserna av att ge upp FN-stadgans överenskommelser berörde han inte alls.
I den frågan var vicepresidentens hållning tydligare, enligt militärexperten.
– Där var Kamala Harris väldigt klar, just vikten av att värna suveränitet och den världsordning som vi har, och att trycka på hur världssamfundet, eller i fall väst, slutit upp bakom Ukraina just av de skälen. Hon lyfte fram den uppfattningen som jag och många andra delar, att Ukraina inte är målet för Kreml, utan det är att utmana världsordningen och hota fler länder när man kan.
– Ur ett europeiskt och inte minst svensk perspektiv så blir det fullständigt klart att den linje som Kamala Harris företräder är den som ger oss en större säkerhet, säger Joakim Paasikivi.