Hon dokumenterar Uppsalabornas vardag i pandemin
"Något speciellt som kommer att prägla vår tid"
Publicerad 2020-06-15
Hur kommer vi att minnas pandemin?
Via insamlade dagböcker och fotografier dokumenterar Upplandsmuseet hur coronavardagen ser ut för länets invånare. Antikvarie Cecilia Bygdell leder det pågående insamlingsprojektet.
– Vi hoppas att man kan ta fram och använda det här materialet om 100–200 år.
Hemmajobb, karantän, permittering, isolering, inställda resor och stängda gränser. De flesta människors vardag har förändrats på åtskilliga sätt i coronakrisen – ingen lämnas oberörd. Men hur kommer vi att se tillbaka på tiden som präglades av pandemi?
Upplandsmuseet samlar nu in berättelser om farsotens vardag från hela Uppsala län. Eftersom personliga intervjuer är svåra att genomföra i kriset har ett urval upplänningar fått ge sina vittnesmål genom att skriva dagbok några veckor under våren.
Cecilia Bygdell, som leder projektet, är antikvarie och bedriver samtidsforskning på Upplandsmuseet. Hon menar att det har varit viktigt att inbegripa många olika infallsvinklar.
– Vi har försökt täcka in så att vi får perspektiv från hela Uppsala län, från alla åldersgrupper och olika yrkesgrupper. De yngsta deltagarna är i tonåren, i gymnasieålder. De äldsta som dokumententerar sina vardagar är sjuttio plus.
Samlar in åt eftervärlden
Upplandsmuseet arbetar även annars med att dokumentera samtiden på olika sätt. Men det här projektet sticker ut.
– Vi har alltid en verksamhet som handlar om att samla samtiden, att fånga in det som pågår. Men det här är något alldeles speciellt som kommer att prägla vår tid framöver. VI kan samla in tankar och känslor som pågår nu åt eftervärlden.
Vad hoppas ni på?
– Vi har så otroligt långa tidsperspektiv med vårt arbete. Man tänker att det här är material som kan tas fram igen om fem år, om tio. Men också om 100 år, om 200 år. Idag när vi tänker på pandemi tänker vi på spanska sjukan, men det finns inte mycket direktupplevt bevarat. Det kommer det finnas från coronakrisen i framtiden. Men vi hoppas även kunna använda vittnesmålen på kort sikt.
”Jättekliv i den digitala utvecklingen”
Insamlingarna av coronaberättelser pågår parallellt på flertalet museer runtom i Sverige. Cecilia Bygdell tror att materialet kommer att hjälpa oss att titta närmare på ett samhälle mitt i en omställning.
– I dagsläget kan man ju inte säga något säkert, men jag förväntar mig att vi kommer att kunna se en värld där den digitala tekniken blir ännu viktigare än innan. Vad skulle vi ha gjort utan tekniken i krisen? Vi står nog inför ett jättekliv i den digitala utvecklingen.
Vad kan du säga om det ni har fått in så länge?
– Jag kan inte säga så mycket än om materialet tyvärr. Projektet kan även komma att pågå ett tag framöver. Det lilla jag kan yttra mig om är att man kan se ett mönster i hur den initiala förvirringen för de flesta har övergått övergått till ett liv med nya rutiner. Det blir vardag ändå.
Kan man ännu peka på något som utmärker sig för just upplänningarnas upplevelser av corona?
– Nej, inte vad jag törs säga. Mycket skiljer sig såklart i viss mån mellan städer, län och regioner men det är för tidigt för att tala om något som sticker ut särskilt just här.