Zelenskyjs starka stöd naggas i kanten

När Ukraina stod emot den ryska storinvasionen var stödet för Volodymyr Zelenskyj ramstarkt. När landet har blivit mer pressat har det gått ut över dess president.

Stödet för Zelenskyj går nedåt, men det är fortsatt avsevärt högre än det var före den stora invasionen.

Ukrainarna verkade ha börjat ledsna på Volodymyr Zelenskyj.

Bara några veckor före Rysslands storskaliga invasion av landet visade opinionsmätningar att ukrainares tidigare så stora förhoppningar om den tidigare skådespelaren hade övergått i ett allt större missnöje.

Där och då, i början av 2022, tyckte en klar majoritet av befolkningen att Zelenskyj inte gjorde ett tillräckligt bra jobb. En majoritet saknade förtroende för honom.

Men så dundrade det stora kriget in. Presidenten bytte om från snävt sittande kostymer till militärgröna funktionskläder.

– Vi är här. Vi försvarar vår självständighet, vår stat och det kommer vi att fortsätta göra, utropade Zelenskyj i ett av sina första framträdanden från Kiev när invasionsstyrkor avancerade mot huvudstaden för att störta honom.

Det ukrainska försvaret lyckades mot alla odds hålla fienden stången. Nio av tio ukrainare samlades i ett rekordhögt stöd för sin president och han hyllades som en hjälte i stora delar av världen.

Ville kompromissa

Historien om hur Volodymyr Zelenskyj gick från att spela Ukrainas president i en tv-serie till att bli det på riktigt har berättats många gånger.

När han valdes 2019 var det många ukrainare som önskade sig något nytt – en frisk politisk fläkt genom ett politiskt etablissemang som under lång tid tyngts av oligarker och korruptionsmisstankar.

Den då 41 år gamle Zelenskyj klev in i handlingarna som en politisk novis och lovade nya tag och nya perspektiv, dels i fråga om korruptionen men kanske framför allt i fråga om den sjudande konflikten i öst och Rysslands annektering av Krimhalvön.

Den sittande presidenten tillika oligarken Petro Porosjenko hade inte lyckats få ett slut på det lågintensiva kriget och det var få som anade Kremls planer på ett storkrig.

Zelenskyj sade sig vilja hitta en ”konstruktiv” lösning genom dialog med Ryssland och gav uttryck för större kompromissvilja. Porosjenko beskrev sin utmanare som ”Rysslands favoritkandidat”.

I slutänden vann Zelenskyj presidentvalet med 72 procent av rösterna. I parlamentsvalet som följde fick hans parti majoritetsställning i parlamentet.

Kritiserade åtgärder

Under det första året som president uppfyllde Zelenskyj flera vallöften till folkets bifall.

Han införde skarpa åtgärder mot ukrainska oligarker – en liten grupp enormt rika personer som sedan 1990-talet haft stort politiskt inflytande, åtnjutit monopolställningar och ägt stora delar av mediesektorn. Parlamentariker blev av med sin rättsliga immunitet.

Men åtgärderna kritiserades också för att vara för långtgående och godtyckliga, på ett sätt som kunde uppfattas som att regeringen säkerställde sin egen maktposition.

– Det är på det här sättet man etablerar ett auktoritärt styre, sade till exempel den svenske nationalekonomen Anders Åslund till den korruptionsgranskande journalistgruppen OCCRP sommaren 2021.

Åslund var rådgivare till Rysslands president Boris Jeltsin när landet tog det skarpa klivet till en marknadsekonomi på 90-talet.

Presidentens egna kopplingar till inflytelserika miljardärer väckte frågor och 2021 dök presidentens namn upp i den stora så kallade Paradishärvan, som tidigare delägare i skalbolag i skatteparadis.

Träffade Putin i Paris

Kriget i öst fortsatte.

USA, som länge lagt sin tyngd bakom Ukraina, blev allt mindre involverat under den tidigare presidenten Donald Trump.

Trump hade stoppat utbetalningar av militärt stöd till Ukraina i ett misstänkt utpressningsförsök där han ville få Volodymyr Zelenskyj att inleda en uppseendeväckande korruptionsutredning av Joe Biden inför det amerikanska presidentvalet.

– Jag hoppas verkligen att du och president Putin kan träffas och lösa ert problem, sade Trump till Zelenskyj när de träffades i USA.

Ett sådant möte kom också till stånd, men utan amerikansk inblandning. Zelenskyj och Putin träffades i Paris i december 2019. Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkel satt med vid bordet.

Mötet gav inget synbart resultat, men den ukrainske presidenten var optimistisk:

– Jag är övertygad om att vi kommer att göra det, tillsammans, sade han efter mötet, i december 2019.

Någon kompromiss med Kreml blev aldrig aktuell.

Relativt populär

Efter två års krig, en misslyckad storoffensiv och med stora delar av landet ännu under ockupation har det genomstarka stödet för Volodymyr Zelenskyj sjunkit.

Under våren sade sig omkring 60-65 procent av Ukrainas befolkning ge tummen upp till presidentens arbete. Många uppger också att de fortsatt bekymras av korruption och spruckna vallöften – även om de bekymren är av klart underordnad betydelse under det brinnande kriget.

Även om presidentens mandat har behövt förlängas på obestämd framtid med anledning av kriget så är stödet för att han ska fortsätta stort. En överväldigande majoritet av folket anser att ett nytt val får vänta tills kriget är över.

Presidenten i militärgrönt är den förste som har en majoritet av folket på sin sida efter fem år på posten.