Första siffrorna – så röstar Europa

Hanna Olsson Berg

, 

Olof Svensson

Högerextrema Nationella Fronten blir Frankrikes största parti i EU-parlamentet.

Enligt den senaste undersökningen får partiet 25 procent av rösterna.

Nu kräver partiledaren Marine Le Pen nationellt nyval:

– Det är oacceptabelt att parlamentet ska vara så icke-representativt för det franska folket, säger hon.

Moderata-kristdemokraterna tappar men förblir den största gruppen i EU-parlamentet enligt den första uppskattningen. EPP, som gruppen heter, ser ut att få 211 mandat.

Socialdemokraterna blir näst störst med 193 mandat enligt uppskattningen.

Liberala Alde får 74, De gröna 58 och vänsterns GUE/NGL 47. Tories-dominerade ECR får 39 mandat enligt prognosen, och UKIP-ledda EFD 33. Övriga mandat hamnar hos partier som i dag är grupplösa.

Nationella fronten Frankrikes största parti

Nationella fronten blir enligt vallokalsundersökningar största franska partiet i EU-parlamentet. Partiet får 25 procent av rösterna.

Opinionsundersökningarnar har visat att Marine Le Pens parti skulle klättra högt.

2009 fick partiet drygt 6 procent av rösterna.

UMP blir tvåa och president Francois Hollandes Socialistparti blir fransk trea med endast 14 procent.

Starkt framåt för högerextrema

På flera håll i Europa går högerextrema partiet framåt. I Tyskland ser nationalsocialistiska NPD ut att få ett mandat i parlamentet. I Grekland visar undersökningar att nynazistiska Gyllene Gryning får mellan 8 och 10 procent.

Främlingsfientliga Dansk Folkeparti blir största partiet i Danmark enligt Danmarks radios vallokalsundersökning.

– Mitt modershjärta sväller, jag är så stolt om det här blir slutresultatet, säger partiets grundare Pia Kjærsgaard till Danmarks radio.

Partiet får 23,1 procent och tre mandat. I Finland ser Sannfinländarna ser ut att få runt 13 procent baserat på räkningar av förtidsröster.

Rekordlågt deltagande på flera håll

I Sverige väntas valdeltagandet bli rekordhögt i valet till Europaparlamentet. I Aftonbladet och Inizios Sverige Tycker-mätning pekar det på ett valdeltagande på 56 procent. I valet 2009 röstade 45,5 procent av svenskarna.

Men så ser det inte ut överallt.

Enligt den den franska nyhetskanalen BFM TV har 37 procent röstat i Nederländerna och mycket tyder på att valdeltagandet sjunkit rejält i Litauen. I Tjeckien ska under 20 procent ha röstat. Men riktigt illa är det i Slovakien där bara 13 procent har röstat. 2009 var siffran 20 procent.

– Det är som kyrkovalsnivån i Sverige. Det kommer till en punkt där man kan börja diskutera legitimiteten i valet, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

"EU ligger väldigt långt bort"

En förklaring till bottenrekordet kan vara att politikerna har misslyckats med att förklara vad EU-valet handlar om, säger Hinnfors.

– Det är även ett tecken på att i vissa länder är EU väldigt långt bort. Folk uppfattar inte ens det som rimligt att gå till valurnorna.

Det som brukar få valdeltagandet att öka är om valet hålls samtidigt som andra val. Ett exempel är i England, där väljarna både röstade till EU-parlamentet och till lokalvalet.

– Deltagandet brukar gå upp när man sammanför valen. Sedan handlar det även om hur lätt det är för väljarna att rösta. Sverige är en av de länder där det är lättast. Det är enkelt att förhandsrösta, man får brev hem med all information och de flesta är lediga på valdagen, säger Hinnfors.

Konservativa går framåt

Enligt vallokalsundersökningarna ser kristdemokratiska CDU ut att vinna i Nederländerna, medan konservativa Finn Gael har gått bra på Irland och konservativa Enhet är största parti i Lettland. I Storbritannien hölls även lokalval i torsdags och där gick brittiska populistpartiet UKIP oväntat starkt framåt.

I Danmark verkar valdeltagandet landa på runt 58 procent, enligt Danmarks radio. 2009 röstade 59,5 procent av danskarna.

Alla valresultat presenteras klockan 23 ikväll, en timme efter att de sista vallokalerna har stängt i Italien.