Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Röda tråden i Trumps utnämningar: Lojala hårdingar

Uppdaterad 00.29 | Publicerad 2024-11-12 23.52

Elitsoldat, gränspolis och migrationsideolog.

Nu börjar det avslöjas vilka som ska hjälpa Donald Trump att styra USA.

Spådomen: Det kommer bli tufft för invandrare – och Europa.

– Det är riktiga tuffingar, säger Björn Ottosson, USA-forskare vid FOI.

Nya trenden efter Trumps vinstNya trenden efter Trumps vinst

Aftonbladet har pratat med flera ledande USA-experter om personerna som har utnämnts till Trumps kommande administration de senaste dagarna, men även om namnen det ryktas om.

Den röda tråden: lojala hårdingar.

– Trump gillar folk som kysser hans ring. Alla namn som har nämnts och som det spekulerats om är tydliga ja-sägare, säger Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.


Pentagons krisscenario: Så ska Trump stoppas


De inledande utnämningarna pekar också mot att Trump kommer att lägga fokus på hjärtefrågor som migration och säkerhetspolitik.

– Han som är föreslagen som gränschef, han är ju en hårding. Trump vill inte ha någon som är mjuk i det här frågorna. Han vill ta itu med migrantkrisen och deportera så många som möjligt av de papperslösa migranterna, säger Åsard.

Interneringsläger

Den föreslagna ”border tsaren” heter Tom Homan, en före detta gränspolis som under Trumps förra mandatperiod låg bakom separationen av migrantfamiljer, där barn sattes i separata fängelser.

På tisdagskvällen skriver CNN att Kristi Noem väntas ta över Homeland Security, känd för sin hårda inställning till invandring. Igår blev det känt att invandringskritikern Stephen Miller förväntas bli biträdande stabschef med ansvar för policyfrågor.

– ”America is for the Americans” sade han på ett av valmötena. Han vill bygga läger där man ska förvara de här personerna. Det väcker obehagliga minnen av interneringen av japanska migranter under andra världskriget, men den här gången pratar vi om tio miljoner människor, säger Åsard.

Björn Ottosson, USA-forskare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, menar också att de är riktiga hökar i migrationsfrågan.

– Det indikerar att de tar migrationsfrågan på allvar och vill agera kraftfullt, säger han.

De senaste dagarnas utnämningar pekar också mot att Europa kommer få det tuffare.

Donald Trump.

Elitsoldat

Pensionerade elitsoldaten Mike Walz blir rådgivare i nationella säkerhetsfrågor, samtidigt som mycket talar för att Floridasenatorn Marco Rubio blir utrikesminister.

– Mike Walz är profilerad Kinahök, och det är lite oroande för oss i Europa. Däremot är ju Marko Rubio mer Europaorienterad och skrev ju även på beslutet som gör det svårare för en president att dra sig ur Nato, säger Ottosson.

Även om Rubio hade varit en positiv signal för Europa tror experterna att Trump kommer satsa på att genomföra sina stora vallöften så snabbt som möjligt.

– Det finns en tendens ibland att inte ta Trump på orden, men med de utnämningar han gjort hittills ska man nog ta honom på orden, säger Adam Hjorthén, lektor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.

Det innebär i såna fall att Trump kommer vilja driva igenom sina vallöften om en snabb fred i Ukraina, minskat engagemang i Nato och Europa, och ett flyttat fokus mot Kina och Stilla havet.

– En majoritet av amerikanerna vill se förhandlingar, de anser att USA redan har betalt för mycket. Det betyder ju oerhörd press på Ukraina, både att ge territoriella eftergifter och kanske ställa upp på någon typ av neutralitet, säger Ottosson.

Hård retorik

Samtidigt menar han att man inte ska dra allt för stora växlar på Trumps hårda Nato-retorik.

– Trump har ju hotat med att dra sig ur Nato, men samtidigt har han även tagit åt sig äran när olika medlemmar har satsat mer på sin försvarsbudget. Man ska nog mer se det som förhandlingsteknik för att få tydliga resultat i försvarssatsningarna, säger Ottosson.

Att Trump skulle byta fot helt och fortsätta stödja Ukraina på samma nivå som Biden ser Ottosson som osannolikt.

– Givet att han gått till val på att USA ska minska sitt engagemang i Europa, då kan han ju inte gå till kongressen och begära stora summor pengar för att fortsätta stödja Ukraina. I senaten är stödet för Ukraina starkare, men det är representanthuset som står för pengarna, och där är stödet mer svajigt och böjer sig mer för opinionen, säger han.

Elise Stefanik blir FN-ambassadör.

Kan pressa Europa

Ett ökat amerikanskt fokus på Kina kan även ge oväntade utmaningar för Europa gentemot vår stora handelspartner i öster, enligt Ottosson.

– Dels kan det betyda att man vill flytta resurser, men det kan också betyda att USA vill pressa Europa väldigt hårt att ta samma position som USA i Kinafrågor, säger han.

I Europa har man redan börjat se effekter av Trumps valseger, och hans kompromisslösa retorik.

– Man ser redan att många statschefer är snabba med att gratulera. Pressen på Europa kommer att bli tuff, det finns inget som signalerar motsatsen. Många stater har signalerat att de vill ha en god relation genom att köpa mycket amerikanska vapen, exempelvis stridsflygplanet F-35. Då går man in i ett stort och gemensamt projekt för att få långsiktiga garantier, säger Ottosson.

Tom Homan har fått rollen som gränschef.