Här tvingas arbetarna bo

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-07

Utländska byggjobbare tjänar 45 kronor i timmen

jobbar 66 timmar i veckan INuti står fyra sängar ihopträngda – här har litauerna bott i en och en halv månad. ”Slavliknande förhållanden”, säger facket.

De sover på smutsiga madrasser i trånga baracker – och jobbar för 45 kronor i timmen.

– Vi kallar det här för jobbtrafficking, säger Krister Strömberg, ombudsman på Byggettan.

Johan Lindholm.

I den containerliknande baracken vid Årstaviken i Stockholm finns inga fönster. Fyra sängar är hopträngda och i det lilla köksutrymmet står fiskespön lutade mot väggen.

Det luktar rök och fattigdom.

– Det här är slavliknande förhållanden, säger Krister Strömberg.

Sju litauer har arbetat i en och halv månad med att sortera byggmaterial när den gamla Vin&Sprit-byggnaden ska rivas.

Allmänheten tipsade

Aftonbladet var med när Byggettan gjorde razzia mot bygget i går förmiddag – efter tips från allmänheten.

– De här killarna jobbar för 45 kronor i timmen. De arbetar elva timmar om dagen och sex dagar i veckan, säger Johan Lindholm, Byggettans ordförande i Stockholm.

Några övertidstillägg eller andra jobbförmåner är det inte tal om.

– Vi kommer nu se till att sätta stopp för det här utnyttjandet nu. Det bästa vore om de fick riktiga kontrakt och nytt boende genast, säger Lindholm.

Ingen av litauerna vill medverka i

Aftonbladet. De är för rädda att råka illa ut.

Enligt kollektivavtalet ska de tjäna minst 159 kronor i timmen. Men det finns ingen lag som tvingar arbetsgivare att följa avtalet.

Byggettan utreder nu vem som anställt litauerna och hur de ska gå vidare.

– Vi tar kontakt med Ekobrottsmyndigheten och Arbetsmiljöverket. Om det finns oegentligheter riskerar det ansvariga företaget skadestånd till de anställda och även näringsförbud, säger Johan Lindholm.

Skyller ifrån sig

Brunzells Entreprenader AB har ansvaret på byggarbetsplatsen – men ägaren Christer Brunzell skyller ifrån sig:

– Jag har anlitat dem genom ett annat företag och känner inte till deras anställningsvillkor.

Men du är ju ändå ansvarig och borde väl känna till deras arbetsvillkor?

– Jag har aldrig varit inne i deras bostäder och utgick ifrån att de hade vanliga löner.

Vad ska du göra nu då?

– Jag kommer att undersöka möjligheterna att anställa dem själv och fixa nytt boende.