Regeringen stoppar bistånd till Irak

helskärm

Regeringen avslutar utvecklingsbiståndet till Irak. Landet går därmed miste om hundratals miljoner kronor.

– Vi befinner oss i en stor omläggning av Sveriges biståndspolitik, säger biståndsminister Johan Forssell (M).

Anledningen är en god ekonomisk utveckling i Irak, enligt regeringen.

– Det är ett land med enorma ekonomiska resurser som rimligen borde kunna ta ansvar för sin egen befolkning, säger Forssell på regeringens sommarfika.

Samarbetet fasas nu ut och avslutas den 30 juni nästa år. Den nuvarande strategin för utvecklingssamarbete skulle ha gällt till 2026.

Tre miljarder

Enligt Forssell har utvecklingsbiståndet till Irak uppgått till närmare tre miljarder över de senaste tio åren.

Ministern framhåller att det svenska biståndet i dag är alldeles för spretigt och ges till över hundra länder.

– När man har bistånd i så många länder samtidigt försvårar det styrning och utvärdering. Vi ska arbeta i färre länder än tidigare och utöka arbetet i länder där vi faktiskt är.

Ambitionen från regeringen är att minska antalet länder som Sverige ger direktbistånd till från 37 till runt 30.

Hjälp till kurder

Socialdemokraterna, som beslutade om strategin i mars 2022, anser att det indragna Irakbiståndet är olyckligt.

– Strategin har handlat om att hjälpa människor ut ur fattigdom och stärka demokratiska institutioner. Det har också handlat om stöd till kurder i norra Irak som gjorde en heroisk insats i kampen mot IS, säger den utrikespolitiska talespersonen Morgan Johansson (S).

Han säger att medlen hjälper till att bygga upp stabila institutioner i landet som bland annat kan motverka migrationsströmmar. Argumentet att Irak är ett rikt land som skulle kunna hjälpa befolkningen på egen hand, ger han inte mycket för.

– Jag tror att har man besök Irak i en kvart så vet man att så är det sannerligen inte. Jag vet inte vilka siffror Forssell lutar sig på där, säger Johansson.