Fler sexköpare skulle kunna dömas för våldtäkt

helskärm

Straffet för sexköp är i de allra flesta fall böter. Men sedan två år finns en öppning i lagen att döma sexköpare för våldtäkt.

– Det här är något som borde utvecklas mycket mer, säger Josephine Appelqvist, grundare av organisationen Talita som hjälper kvinnor att ta sig ur prostitution.

Sexköpsrazzian i Stockholm i slutet av veckan har väckt liv i debatten om straff för köp av sexuell tjänst.

Att köpa sex blev olagligt i Sverige 1999. Maxstraffet var då sex månaders fängelse, 2011 höjdes maxstraffet till ett års fängelse. Men ingen har, sedan lagen infördes, dömts till fängelse för enbart köp av sexuell tjänst, enligt en tidigare granskning av SR Ekot.

I och med den nya sexualbrottslagstiftningen, som trädde i kraft 2018, finns dock en möjlighet att utdöma strängare straff för sexköpare – för våldtäkt.

Detta eftersom lagen bygger på principen att allt sex ska vara frivilligt.

– Sexköpare kan göra sig skyldiga till våldtäkt eller oaktsam våldtäkt, om den som är utsatt för den sexuella handlingen inte deltar frivilligt. Lagen ställer inte något krav på att den som utför den sexuella handlingen också är den som utövar hotet, våldet eller tvånget, säger kammaråklagare Stefan Lind, Åklagarmyndighetens expert i frågan, till TT.

Inlåst och vaktad

Det handlar i första hand om situationer som involverar människohandel. Men även i fall där sexhandeln är frivillig kan det vara fråga om våldtäkt, enligt Stefan Lind.

– Då kan det handla om formerna för prostitutionen. Man kanske blir tvingad att ta tio kunder i timmen, väldigt våldsamt sex eller att man blir instängd i en lägenhet, där en annan person håller vakt och tar emot betalning, säger han.

Åklagaren måste dock bevisa att sexköparen antingen haft uppsåt eller varit grovt oaktsam i förhållande till frivilligheten.

Att sexköpare åtalas för våldtäkt hör än så länge till ovanligheterna. I juli förra året dömdes en 69-årig man i Uppsala för oaktsam våldtäkt när han köpte sex av en ung kvinna från Rumänien. Mannen hade recenserat kvinnan på en eskortsida, där det framgick att han misstänkte att hon var utsatt för människohandel. Straffet blev åtta månaders fängelse.

Stefan Lind konstaterar att det är en rejäl straffskärpning jämfört med ett sexköp.

– Hamnar du i ett läge där man kan styrka en våldtäkt av normalgraden så är ju minimistraffet två års fängelse, och obligatorisk häktning dessutom, jämfört med dagsböter för sexköp.

"Bör utvecklas"

Enligt Stefan Lind ger lagen i dag ganska stort utrymme att utreda sexköpare för våldtäkt.

TT: Om man vänder på det – vad krävs för att ett sexköp bara ska vara ett sexköp?

– Det är kanske det vi ska diskutera, om det verkligen finns. Jag är av uppfattningen att de personer som i huvudsak utsätter sig för det här kanske inte har valt det själva. Relativt många är ofta i beroendeställning både till kunder och till hallickar. De kan ha blivit misshandlade tidigare och lever i destruktiva förhållanden där de tvingas till det här, säger Lind.

Josephine Appelqvist på Talita, en ideell organisation som erbjuder en väg ut ur prostitution och människohandel för sexuella ändamål, framhåller att rättsväsendet skulle kunna göra mer.

– Det här tycker vi verkligen ska utvecklas. Från polisutredning och framåt måste man i de fall där man har rubricerat ett ärende som grovt koppleri eller människohandel vara vaksam på om en del av de sexköp tjejen utsatts för faktiskt är våldtäkt, säger hon.

Skicka signal

Talita anser generellt att skärpta straff för sexköp behövs.

– Det handlar om att skicka en skarp signal till samhället om att det här är jätteallvarliga brott, säger Josephine Appelqvist.

En extra sårbar grupp hon pekar på är unga mellan 15 och 18 år som utnyttjats i sexhandel.

– Det är väldigt ovanligt att det blir fängelse – det brukar bli villkorlig dom eller skyddstillsyn för männen, trots att det rör sig om minderåriga som utsatts. Och jag har inga ord för det, för vi träffar så många tjejer i den här åldern som mår fruktansvärt dåligt och som upplever att de blir utsatta på nytt av rättssystemet.