Stor smittovåg hotar när Kina släpper taget

Nolltoleransen i Kina har slopats och covid-19 sprids med en väldig fart i miljardbefolkningen.

Fler lär läggas in på sjukhus och fler lär dö. Men hur många?

– Det är miljonfrågan, säger Ali Mirazimi vid Karolinska institutet.

Mängder av människor smittas av coronaviruset i Kina just nu. Eftersom den rigorösa och obligatoriska testningen har avslutats är det oklart hur många det handlar om.

Forskare har under året larmat om att en smittovåg i ett i hög grad osmittat Kina snabbt skulle kunna utvecklas till en tsunami.

Enligt olika beräkningsmodeller som har tagits fram, utifrån ett begränsat antal kända faktorer, skulle mellan en och två miljoner människor kunna avlida i virussjukdomen i Kina under den kommande tiden.

– Modellerna får man ta med en nypa salt, säger Ali Mirazimi, som är adjungerad professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, till TT.

”Kommer att drabbas”

Med det sagt understryker han att det hittills är väldigt få kineser som har haft covid-19 och att det är relativt få inom de äldre åldersgrupperna som har blivit vaccinerade.

– Så ja, de kommer att drabbas. De kommer med stor sannolikhet ha en stor samhällsspridning av omikron och olika varianter av omikron. Sjukhusen kommer att belastas i och med att vi har sett att det är fler som behöver sjukhusvård vid stor spridning. Antalet döda kommer säkert att gå upp bland de äldre, särskilt om de inte är vaccinerade, säger han.

– Men en enkel siffra är väldigt svår att ange.

Under nästan tre års tid har Kinas partistyre försökt, och i hög grad lyckats, stävja spridningen av coronaviruset med drakoniska åtgärder. När enskilda personer har smittats har det kunnat leda till att hundratusentals eller rentav miljontals människor har tvingats isolera sig i sina hem.

De sällsynta protester som skakade om landet härom veckan har följts av en stor avreglering. Nolltoleransen slopades i princip i en handvändning.

Tvivel kring vården

Vaccinationsinsatsen riktades inledningsvis mot yngre målgrupper, då vaccinen då sades kunna utgöra en risk för äldre och personer i riskgrupp. Därför ligger många mer sårbara personer i Kina efter i vaccineringen.

De kinesiska vaccinen är av allt att döma också mindre effektiva än andra.

– Om vi ser på början av pandemin, när de vaccinen användes i några länder, så fanns det en del data. Det fanns en effekt, men den var inte lika bra som de mRNA-vaccin som sedan kom ut på marknaden och började användas i större utsträckning, säger Ali Mirazimi.

Tidigt under pandemin togs initiativ till snabba byggen av vårdinrättningar på flera håll i Kina. Med tiden har mindre vikt lagts vid att förstärka vården och mer på att bekosta de enorma nedstängningarna av landets storstäder. Därför bedöms landet inte ha utökat intensivvårdens kapacitet tillnärmelsevis tillräckligt.

Många ännu rädda

Under de första dagarna har situationen i Kinas större städer beskrivits som förvirrad. Även om människor återigen får vistas på allmän plats utan vidare så har många gator ekat tomma. Apotekens lager med tester och läkemedel som skulle kunna lindra feber- och infektionssymptom har köpts upp.

Partistyret har i tre års tid hamrat in budskapet att sjukdomen är farlig och måste undvikas till varje pris, samt att nolltoleransen är Kinas ”magiska vapen”. Nu anför propagandamedierna att landet har segrat i en stor strid, att viruset inte längre är så farligt och att avregleringen på alla sätt och vis är genomtänkt.

– Frågan är vilka restriktioner som kommer att komma när de väl börjar se en stor samhällsspridning. Kommer de att stänga ned på ett annat sätt än genom att stänga ned hela städer? Det kanske kommer en annan typ av restriktioner och rekommendationer. Vilka åtgärder de vidtar under själva samhällsspridningen kan påverka resultatet, säger Ali Mirazimi.