Ilskan mot S-ledningen – totalsågar överenskommelsen om pengarna
Uppdaterad 15.28 | Publicerad 13.18
Besvikelsen inom Socialdemokraterna är stor efter att partiet gått med på den nya planen för svensk ekonomi.
Nu kräver mäktiga delar av partiet att S-ledningen tänker om.
– Förslaget måste nu behandlas i partistyrelsen och min tydliga åsikt är att det måste underkännas, säger S-föreningen Reformisternas ordförande Markus Kallifatides.
På torsdagen stod det klart att sex av riksdagens åtta partier är överens om den ekonomiska planen för Sverige de kommande åtta åren.
Alla partier förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet går med på att Sverige ska lämna överskottsmålet och gå över till en balansmål. Det innebär att Sverige slutar betala av sin statsskuld och det frigör totalt 200 miljarder kronor över åtta år, cirka 25 miljarder kronor per år.
Det kan jämföras med de skattesänkningar som Tidöpartierna la fram i nästa års statsbudget på 23 miljarder kronor. Det nya utrymmet kan därmed, i teorin, finansiera en dubblering av sådana skattesänkningar.
”Borde avvisa den här uppgörelsen”
Det är mycket pengar, men inte tillräckligt enligt delar av S.
Inom Socialdemokraterna skapar överenskommelsen kraftiga konvulsioner. S-föreningen Reformisterna är den största interna föreningen inom S och samlar många medlemmar som kan mobiliseras mot ledningen.
Ordförande, tillika ledamot i riksdagen, Markus Kallifatides, menar att överenskommelsen är helt otillräcklig.
Hans förening hade hellre sett en uppgörelse där Sverige kan låna pengar till större investeringar.
– Sverige har enorma investeringsbehov. Det finns varken utrymme eller anledning att låta M och SD diktera villkoren och stänga dörren för lånefinansiering av strategiska infrastrukturprojekt. Det är tydligt att det funnits ett stöd för att tillåta lånefinansiering både inom oppositionen och hos arbetsmarknadens parter, säger Markus Kallifatides.
Kravet är nu att partiledningen ska gå ur överenskommelsen.
– Det här bör lyftas i den socialdemokratiska partistyrelsen och partistyrelsen borde avvisa den här uppgörelsen.
På förra partikongressen, 2021, fattade S beslut om att öppna för att ”lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta”. Enligt Markus Kallifatides är det inte möjligt i den nya överenskommelsen.
– Det finns inget av vårt kongressbeslut i detta.
Studenterna mobiliserar för att gå emot S-ledningen
I en debattartikel i Dagens industri skriver S-profilen Daniel Suhonen att S-ledningen skjuter sin egen politik i sank. Han kallar överenskommelsen för ”ett finanspolitiskt haveri från Socialdemokraterna”.
Och de kritiska rösterna i partiet är flera. S-studenters ordförande Elfva Barrio säger att hon anser att partiet ingått i en överenskommelse som inte räcker för de stora investeringar som krävs i Sverige framgent.
– Vi tycker precis som LO och Svenskt näringsliv och en massa andra att ett balansmål är otillräckligt för att möta de behov vi ser i Sverige. Tågen går inte, klimatkrisen eskalerar och vårdköerna är akuta.
På den kommande S-kongressen i maj nästa år kommer S-studenter försöka samla distrikt och arbetarkommuner för att byta partiets inriktning, så att staten kan låna upp mer pengar.
– Det har hänt mycket sedan beslutet fattades 2021, det ekonomiska läget har förändrats markant, det är krig i Ukraina. Därför finns ett behov av att ompröva balansmålet. Vi vill gå längre, säger Elfva Barrio.
SSU:s ordförande Lisa Nåbo skriver på plattformen X att även ungdomsförbundet kommer att ta strid på den kommande kongressen för att ändra partiets linje och därmed bryta överenskommelsen.
”Om staten inte tar ansvar för investeringarna kommer unga behöva betala i framtiden”, skriver ordföranden.
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö vill inte recensera S insats i förhandlingarna om det nya ramverket. Däremot hade han, liksom S-studenter, velat se en annan uppgörelse.
– Både Moderaterna och Socialdemokraterna har varit tydliga med att de vill ha ett balansmål, så det var väntat. Jag hade hoppats på att man tydligare kunde ge ventiler, så att man kunde få till investeringar som många ser ett behov av, säger han.
På LO:s önskelista över statliga investeringar finns bland annat infrastruktur, bostäder och klimatomställningen.
S-förhandlaren: ”Det här är att leverera”
Fredrik Olovsson var den som ledde S förhandlingar med de andra partierna. Han anser, till skillnad från kritikerna, att överenskommelsen är i enlighet med vad partiet kommit överens om på förra kongressen.
– Det står att vi vill ha ett balansmål, vi frigör ett par hundra miljarder i ytterligare utrymme under de här två mandatperioderna framåt så att vi kan investera i alla de saker som vi kommer att diskutera på kongressen i maj, säger han.
Ni har ju också kommit överens om att ni ska kunna lånefinansiera vissa strategiska kliamtinvesteringar, hur går det ihop med detta?
– Det finns olika saker som man kan göra. Man kan låna pengar till ett projekt, för att genomföra det. Våra affärsverk investerar i elinfrastruktur, det kommer inte att vara en del av balansmålet. Man får titta på det enskilda fallet.
Men enligt de andra partierna i överenskommelsen har man inte kommit överens om att belåna statsbudgeten, på det vis som S-kritikerna menar att man borde.
Trots den omfattande interna kritiken mot överenskommelsen, säger Fredrik Olovsson att han känner att han har partiet med sig i beslutet.
– Ja, det här är att leverera på det kongressbeslut som vi har. Så det känns bra.
Du och kritikerna verkar ha vilt skilda åsikter om det?
– De har inte sett uppgörelsen, men det kommer de att få göra nu.
Så de kommer då landa i andra slutsatser när de får det?
– Ja, det hoppas jag. Sedan kan det vara så att människor ändå vill ha en annan politik framöver. Det diskuterar vi på varje kongress.