Merkel-utmanaren föll ihop som ett korthus
Publicerad 2017-09-23
"Vi måste investera för framtiden"GELSENKIRCHEN. På nästan alla sätt framstår Martin Schulz som en mer karismatisk politiker.
Han drar ner jubel och smattrande applåder med sina skämt och sitt rättspatos.
Ändå är han chanslös mot Angela Merkel i valet på söndag.
Man tycker nästan synd om socialdemokraten Schulz när han kliver fram till talarstolen på Heinrich-König Platz i Gelsenkirchen och av moderatorn med entusiastisk röst presenteras som Tysklands nästa förbundskansler.
För några månader sedan var han SPD:s stora hopp. Äntligen hade partiet fått fram en kandidat som kunde besegra superkanslern Angela Merkel. Opinionsmätningarna visade på dött lopp mellan honom och Merkel.
Sedan hände något.
Jytte Hinterdorf har svårt att hitta orden när hon ska beskriva vad.
– Först var det en sådan enorm eufori och sedan dog den bara ut.
Hon ser ledsen ut.
Christopher Stopp, en förstagångsväljare på torget, fyller i.
– Väljarna upptäckte att Schulz varken hade den erfarenhet eller kompetens som Merkel har. Då gick luften ur ballongen.
SPD-ledaren steg upp som en sol och sjönk på rekordtid ihop till en pannkaka. Ändå visar Schulz att han långtifrån gett upp. Han kampanjar stenhårt runtom i hela Tyskland.
Jytte Hinterdorf och hennes man Helmut är två relativt nyblivna pensionärer som kommit till det rätt grå torget i Gelsenkirchen för att lyssna på SPD-ledaren. De omgivande husen skulle inte vinna någon arkitekttävling.
Paret brukar rösta på SPD men har ännu inte helt bestämt sig.
– Schulz gör ett mycket sympatiskt intryck, tycker Jytte. Han är rak och jag gillar det han säger. Men så är det med alla politiker. Det låter bra men man vet aldrig vad dom gör när de väl får bestämma.
Paret är mest missnöjda med att den som jobbat i 45 år inte får mer i pension än en som inte jobbat alls och med alla flyktingar som kommit till staden.
– När man är nere vid järnvägsstationen känns det som att vara i ett främmande land. Visst ska vi hjälpa de som har det svårt men nu har det gått över alla gränser.
För Schulz är Gelsenkirchen annars hemmaplan. Staden är del av det gamla Ruhrområdet som var den tunga industrins hjärta och därmed socialdemokratisk mark. Även om mycket av industrin i dag är borta är det fortfarande övervägande arbetare och låginkomsttagare som bor här.
Några partiarbetare går runt och delar ut röda isglassar. Runtom sitter och står människor i solgasset. Det är ett klassiskt torgmöte. Den enda säkerheten utgörs av två parkerade polisbilar på vars en sida om torget.
När Schulz talar så är det med patos i rösten. Han har ett helt annat driv och energi än Merkel. Han snackar om den lilla människan och behovet av att de sociala rättigheterna stärks.
Schulz ser sin enda chans till kanslerposten i att kämpa för ett mer rättvist Tyskland. På talarstolen sitter en vit skylt med texten "Ett samhälle är bara rättfärdigt när alla har samma chans".
När jag efter hans tal får chansen att ställa en fråga till Schulz undrar jag vad han skulle göra annorlunda än Merkel om han blev kansler.
– I stort sett allt, säger Schulz med rynkad panna. Tyskland är ett rikt land men välståndet är inte spritt på ett rättvist sätt. Det finns de som inte fått del av välståndet. Merkels program är att vi ska vara stolta över det förflutna. Jag vill investera i framtiden.
Den före detta talmannen för Europaparlamentet har dock ett problem. Han försöker övertyga väljarna att det finns väsentliga skillnader mellan SPD och Merkels CDU. Men samtidigt har hans parti de senaste fyra åren bildat regering tillsammans med Merkel och i praktiken varit överens om vilken politik som ska föras.
Schulz kritiserar Merkel för att Kina och Chile har ett bättre utbyggt bredband än Tyskland och för att Peru har ett bättre mobilnät. Något som rimligen är lika mycket hans eget partis fel som Merkels.
Trovärdigheten när han fördömer Merkels politik är inte i topp. Det går inte att både regera och agera oppositionspolitiker. Något SPD fått erfara genom att många väljare övergett dem de senaste åren.
Partiet ligger nu på bara drygt 20 procent.
Merkel är den som får cred för att det går bra för Tyskland medan SPD får skulden för det som inte fungerar.
Man kan också ana en personlig bitterhet hos Schulz. Han klagar över medias bevakning och över alla intellektuella i Berlin som diskuterar om någon utan en akademisk examen verkligen kan bli kansler.
– En människa med yrkesutbildning är precis lika mycket värd som en med akademisk examen, ryter den före detta bokförsäljaren.
Han drar handen över skägget.
– Dom påstår att ingen med skägg kan bli kansler för att vi inte haft någon tidigare. Vad är det för struntprat? På söndag ska jag visa att de har fel.
Publiken applåderar tappert trots att alla vet att hans chanser är mikroskopiska.
Schulz är också sur på Merkel som han anklagar för att förstöra demokratin genom att göra politiken till "ett sömnpiller". De två har mötts i en enda tv-duell inför valet. I övrigt har Merkel vägrat debattera med Schulz.
– Jag finns här dag och natt beredd att debattera, hälsar Schulz.
En vädjan som lär fortsätta klinga ohörd.
Martin Schulz tog sig ur alkoholismen – nu vill han bli Tysklands ledare